Kristianstadsbladet

Kristanstads FF vann enkelt över Norrby med 4-0 (2-0) i fotbollens division 1 södra.

KFF var det klart bästa laget. Förutom målen hade man dessutom en nick i ribban.

Det första målet gjordes i den 24:e matchminuten av Igor Utkovic. Han tryckte in bollen från nära håll efter en hörna.

Fredrik Andersson utökade ledningen till 2-0 i 42:a minuten. Niklas Nordgrens skott tog i stolpen och Fredrik Andersson kunde enkelt rulla in bollen i öppet mål.

Den andra halvleken började också lyckosamt. Fredrik Persson touchade in bollen så den gick i mål redan i den första minuten av andra halvlek.

Nyförvärvet från i somras, Adeshina Lawal, avslutade målskyttet i den 89:e minuten. Han ryckte förbi en back och sköt den i mål vid den bortre stolpen.

Dagens publiksiffra: 457.

Kristianstads DFF förlorade hemmamatchen mot Jitex med 3-4.

– Vi gjorde en riktigt dålig första halvlek, säger KDFF-tränaren Elisabet Gunnarsdottír.

Redan efter den första halvleken låg man under med 1–4. Sedan började upphämtningen.

I den 54:e minuten snappade Susanne Moberg upp en bakåtpass av Jitex lagkapten Frida Höglund och kunde enkelt lägga in 2–4.

Tre minuter senare var det dags igen. Mia Carlsson gick upp på ett inlägg från Gudny Björk Odinsdottír och nickade in 3–4.

Men närmare än så kom man inte.

– Laget var fantastiskt i den andra halvleken. Tyvärr räckte inte det, säger tränaren.

En 15-årig pojke greps natten till söndag efter att han med batong och med kniv försökt skada folk på en fest.

Pojken greps vid 01-tiden efter en fest i Tyringe. Han var berusad och stökig och blev ombedd att lämna festen. Då blev han aggressiv och tog fram en batong, som han skulle slåss med. Andra personer på festen lyckades övermanna 15-åringen och ta batongen ifrån honom.

Då drog han fram en kniv varpå polis tillkallades.

– När han kom in till oss var han alltför berusad för att kunna höras om händelsen. Vi kommer att hålla förhör under söndagen. Hans föräldrar har kontaktats, de kommer att medverka under förhöret, säger Mikael Persson, inre befäl på polisen i Kristianstad.

15-åringen är misstänkt för försök till grov misshandel.

VId 20.15-tiden inträffade en trafikolycka på Långebrogatan, vid Finlandshusen i Kristianstad. En mopedist hade då kört på en refug.

Ambulans och räddningstjänst larmades till olycksplatsen. Mopedisten fick föras till sjukhus och det är oklart vilka skador det rör sig om.

Konkreta frågor om Bockeboda, bostäder, skatter och avtal om flyktingar.

Solen sken, och med den politikerna. Åtminstone i omgångar.

Ett par hundra besökare stannade till och lyssnade på debatten som började vid halv två tiden på lördagseftermiddagen. En debatt utanför Domus, vidKristianstadsbladets valbuss och med politiske redaktören Jonas Duveborn som moderator.

Partiernas representanter stod i ordningsföljden från vänster med Centerpartiet, Kristianstadsbygdens framtid, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Folkpartiet liberalerna samlade för sig, därefter - till höger faktiskt, från åskådarhåll räknat - MiIljöpartiet, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet.

En talande uppdelning, eller?

Pierre Månsson (FP) pressade Niclas Nilsson (SD) på om hans parti håller med om att det behövs extra satsningar i förskolan och skolan för att flyktingbarn ska lära sig språket snabbare.

Något han drog på.

– Det är klart att det är bra att de lär sig språket snabbt, men om det ska vara mer pengar, det beror på behovet inom andra områden, svarade han.

Heléne Fritzon (S) talade sig varm för att flyktingmottagningen ska vara öppen och välkomnande.

– Eller ska vi sätta upp stadsportar igen och peka ut vilka som får komma in och vilka som är inne som måste ut. Det är som om Vellinge bestämt att vi tar inte in fler moderater, sa Heléne Fritzon med ena handen självsäkert i sidan och vänd mot Bengt Gustafson (M).

Både Folkpartiet och Moderaterna påpekade att det inte handlar om människosyn, utan om hur kommunen rent praktiskt ska kunna ta hand om dem som kommer, att kunna planera för det.

Ska Bockeboda säljas ut?
– Ja, till de delar som inte används för rekreation, tyckte Ingrid Karlsson (C).

Nej, svarade Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Kristdemokraterna.

Bengt Gustafson (M) försvarade att hyresgästerna inom ABK även i framtiden ska kunna köpa loss sina lägenheter, något representanter från vänstersidan satte sig emot.

När Jonas Duveborn i slutet frågade vilka som kunde tänka sig samarbeta med Sverigedemokraterna efter valet var det inget parti som höjde den gröna Ja-skylten. Däremot kunde flera tänka sig att samarbeta med Miljöpartiet.

– Det var ju hedrande, men jag kan inte påstå att jag fått någon uppvaktning. Det måste innebära att vi står för förnuft och tanke, konstaterade Kalle Heisse, varvid något spridd "ha" hördes i publiken och några enstaka applåder.

– En bra debatt. Det stod i tidningen att allmänheten kunde ställa frågor, men jag tycker att det gjorde han (Jonas Duveborn) bra, säger en äldre dam bland åhörarna.

– Samma gamla skåpmat. De har inget konkret att komma med, som till exempel hur det blir fler jobb, säger Jörgen Britze, en annan åhörare.

Flera hundra personer marscherade förbi minkfarmerna på Listerlandet.

Stämningen är lugn och sansad på grusplanen i Hörvik, dit de cirka 400 demonstranterna anländer i busslaster på lördagseftermiddagen.

Bakom demonstrationen står Djurrättsalliansen, som för en tid sedan avslöjade en utbredd vanvård på landets minkfarmer. Anna Nordén från Stockholm företräder den ideella organisationen och det är första gången hon besöker Listerlandet, där nära hälften av landets 75 minkfarmer finns.

– Vi anser helt enkelt att det är omöjligt att föda upp minkar under bra förhållanden, och päls är ett onödigt plagg som ingen behöver, säger hon och berättar att Sverige ligger efter flera andra länder, där det redan råder förbud mot minkuppfödning, som England, Nederländerna och Österrike.

– Minkuppfödningen är ingen stor industri i Sverige, men det dödas ändå 1,2 miljoner minkar här varje år.

Vid infarten till Hörvik finns en skylt med texten "Rädda minknäringen – rösta moderat", vilket hon och de andra i bussen såg när de anlände.

– Så det är tydligt och klart att det hellre värnar om minknäringen än vill minkarna väl. De rödgröna vill ha ett förbud, så valet är helt avgörande om inte den stora majoriteten inom alliansen ändrar sig, säger hon.

På åskådarplats vid sidan av grusplanen står två äldre herrar från Mjällby i solskenet, för att se vad som händer. De har inte tagit ställning varken för eller emot minknäringen, men det framkommer att de hade kunnat leva utan den.

– På sätt och vis är det en onödig grej. Jag tror inte att man säljer något i Sverige. Här är det ingen som vågar använda minkpäls och det finns så mycket klädesplagg utan mink, säger en av herrarna.

Sitt namn vill han inte uppge och han tänker inte delta i demonstrationen.

– Man kan ju få ovänner, förklarar han.

Klockan har hunnit passera 15 med god marginal när det drar ihop sig till tal och sedan avmarsch mot Mjällby. Malin Gustavsson från Djurrättsalliansen anger tonen för demonstrationen i sitt tal.

– Vi tjänar inget själva på att minkindustrin läggs ned, men djuren skulle slippa lida och det bryr vi oss om. Det finns inga som helst ursäkter för att behandla djur som produkter, så vårt mål är ett pälsfarmsfritt Sverige och vi ger oss aldrig, säger hon och sedan tågar deltagarna iväg.

Med sig bär de plakat och banderoller och någon tänder en bengalisk led. Slagorden ekar över Listerlandets slätter, men när de passerar minkfarmerna har de fått instruktioner att vara tysta av hänsyn till djuren. Så vid den första farmen stannar de, håller en tyst minut och lägger ned rosor för att hedra minknäringens offer. Vid framkomsten till Mjällby blir det fler tal innan deltagarna skiljs åt.

Polisen kunde efteråt konstatera att den lugna och sansade stämningen från grusplanen i Hörvik höll i sig hela vägen.

Klara Berg vann för tredje året i rad - och tioåriga Metta Flensburg fick sitt andra pris.

Det var idel tjejer vid prisutdelningen på Stadsbiblioteket i Kristianstad under lördagen.

Metta Flensburg bor i Stockholm, familjen har ett sommarhus i Sjöbo. På ortens bibliotek läste hon om novelltävlingen som Kristianstadsbladet och Kristianstads Stadsbibliotek står bakom.

– Jag skriver inte så mycket, när jag gör det blir det om vardagen - jag har en blogg men den skriver jag inte så mycket på just nut - eller så skriver jag i skolan. När jag får idéer skriver jag ned dem, förklarar hon.

– Jag brukar bara skriva rubriken, sen bara kommer berättelsen.

Hennes bidrag " Den limegröna olyckan", om en stulen sjal som skulle imponera på kompisarna i skolan, kom till på samma sätt.

– Den tog nog bara en timme att skriva, säger hon.

I fjor, när hon inte ens fyllt tio år som är under åldersgränsen i yngsta kategorin, kom hon tvåa. Själv läser hon mycket böcker, både fantasy och andra, varav en del på engelska. Författare ska hon nog inte bli.

– Kanske journalist, att få jobba med språket är kul.

I äldsta kategorin vann Klara Berg från Maglehem för tredje året i rad.

– Jag tänkte jag skulle göra ett hat-trick, säger hon halvt på skämt.

Det är bara tjejer som är vinnare, vad tror du det beror på?
– När man skickar in sin novell gör man ju det anonymt, så jag vet inte. Det är väl inte så många killar som skriver, så enkelt är det kanske.

Har du några vinnartips?
– En novell kan var så mycket, man behöver inte tänka på några skrivregler, säger hon som framöver siktar högre.

– Nästa år kanske det blir Lilla Augustpriset.

I samband med prisutdelningen av diplom lästes de vinnande bidragen i de tre ålderskategorierna upp, under tiden som en tavla växte fram och som vinnarna fick med sig hem.

"Dåligt genomförd match där vi kommer fel i både försvar och anfall."

Fredagens match mot Alingsås slutade med förlust 26–29. Det blev inte bättre i SLA Opens match om tredje pris. Allsvenska Önnered vann mot ett IFK som "totalhavererade", om man ska tro IFK:s hemsida.

– En dåligt genomförd match där vi kommer helt fel i både det uppställda försvaret och anfallet. Alla spelare kan bättre i många situationer, men det är skrämmande att vi inte visar det på 2x30 minuter, säger tränaren Kenneth Andersson på IFK:s hemsida.

I och med förlusten slutade IFK fyra och sist i SLA Open. 15 september är det elitseriepremiär hemma mot HK Malmö.

– Nu måste vi bättra oss inför kommande träningsvecka, annars får vi det mycket mycket tufft i årets elitserie, säger Kenneth Andersson.

Trots strålande sol - inte lika varmt som det brukar vara i början på September.

– Just nu har vi ett högtrycksbetonat väder, det är soligt men kyligt, säger Anna Österman, meterolog på SMHI.

Medeltemperaturen för de första fyra dagarna i september ligger på 14,5 grader i Skåne. Medeltemperaturen under hela september månad tidigare år är 15,5 grader.

Resten av helgen kan man njuta av solskenet, likaså större delen av nästa vecka. Till nästa helg kan man däremot räna med regn och blåst.

– Det kommer ett lågtryck ifrån sydväst och bryter det fina vädret, säger Anna Österman.

Även i resten av landet är det kyligare än noralt. I Stockholm har det varit tre grader under dygnsmedeltemperaturen. Visby har haft två grader kallare liksom Sundsvall, Östersund och Umeå.

Hösten betraktas ha inträtt när dygnsmedeltemperaturen varit under tio grader minst fem dygn i rad.

Nytt avhopp för bokfestivalen.

Eller skulle vara. För Johannes Anyuru ställer in. Tio minuter efter att han skulle gå på scen (kl 13.30 i Lilla salen) meddelar Bokfestivalens ansvarige att han inte vet var Anyuru är.

- Han kanske sitter fast någonstans, jag vet inte. Men han har inte kommit än.

Publiken, ett sjuttiotal och till stor del ung, lämnar sakta salongen.

Barnböcker och tidningar har en strykande åtgång bland bokborden så här sista dagen på Bokfestivalen. Dit intresserade sökte sig i god tid innan försäljningen skulle ta sin början.

Med sparkcykeln lutad mot bokbordet och kånken bredvid letar Signe Westerlund, snart åtta år, efter både tidningar och böcker.

– Jag ska bli bokmal, säger hon bestämt och väljer både några tidningar med Bamse och några böcker med Ronny och Julia.

Och det är bara början, hon ska vidare med lillebror Viktor, tre år, och mamma Ulrika.

Kim Andersson passar på att sälja kurslitteratur från socionomutbildningen, från kurser som redan är avklarade.

– Men mest går nog de inbundna böckerna med skönlitteratur, konstaterar hon efter någon timmes försäljning.

De första kunderna dök upp redan klockan tjugo över nio, fast försäljningen inte skulle börja förrän klockan tio.

I år är det 138 bord med allsköns litteratur. Främst privatpersoner men även förlag bokhandlare, föreningar står och säljer. Vid ett par bord står författare från Kristianstad.

– Det är lika många anmälda som i fjor, men då regnade det så enormt, så jag förstår att inte alla kom, säger Marita Johansson, ansvarig för bokborden.

Försäljningen pågår till klockan 16.

Trea på listan över valets viktigaste frågor är vården. Det kan tyckas märkligt; svensk vård står i internationell toppklass. Förtroendet för vården är stort. Orsaken till att vården ändå diskuteras beror i stället på att många har tvingats vänta i långa köer, och att många vårdcentraler har haft problem med tillgängligheten.

Problembeskrivningen är de bägge regeringsalternativen tämligen överens om. Vad som skiljer, och som gör vården till en så het fråga, är i stället frågan om hur den ska styras och utföras.

Under mandatperioden har alliansen genomfört en vårdvalsreform och stärkt patienternas rättigheter. Målet är att förbättra bemötande och tillgänglighet. Antalet vårdcentraler har också ökat kraftigt.

En vårdgaranti har införts, kopplad till en kömiljard, som delas ut till de landsting och regioner som lever upp till vårdgarantins krav. En särskild satsning på psykiatrin har ökat tillgången till psykiatrisk vård. Tandvårdsbidraget har gjort att alla garanteras tandvård till rimlig kostnad. Tillgången till läkemedel har också förbättrats sedan Sverige lämnade Nordkoreas och Kubas sällskap, och avskaffade apoteksmonopolet.

Inför kommande mandatperiod talar alliansen fortsatt om trygg och tillgänglig vård för alla. För att garantera alla en rättvis och jämlik vård vill man införa en patientlag. Av denna ska det tydligt framgå vilka skyldigheter vårdgivarna har mot sina patienter. Insyn och möjlighet att klaga på brister ska förbättras. Samtidigt förstärks patientsäkerheten. Och en särskild satsning görs för att minska väntetiderna på landets akutmottagningar. Kömiljarden ska utvecklas.

De rödgröna instämmer i mycket och talar om en vård i världsklass. Skillnaden mot alliansen är att man angriper privata sjukvårdsförsäkringar, ingen ska få gå före i kön. Dessutom ska den fria etableringsrätten stoppas. Vårdvalet ska ersättas med ett Hälsoval. Inga universitets- eller akutsjukhus ska säljas. Avgiftsfri tandvård ska ges upp till 24 i stället för 19 års ålder.

Så ser striden ut. "Vården måste garanteras efter behov, inte efter plånbok", säger de rödgröna. "Möjligheten att etablera vårdföretag har gett patienterna bättre tillgänglighet, vilket är ett steg mot mer jämlik vård", säger alliansen.

För att göra motsättningen riktigt tydlig så argumenterar de rödgröna för höjd skatt – i Region Skåne är MP inte med, men S har satt nivån till 60 öre, V till en krona. Alliansen vill i stället öka valfriheten ytterligare.

Sverige klarar inte framtidens utmaningar utan en mångfald av vårdgivare. Kvalitetskraven ska självfallet vara tydliga och det endast kompetent vård gör att det skapas en tillräcklig konkurrens och utvecklingskraft.

Målsättningen för både alliansen och de rödgröna är densamma, bra och rättvis vård för alla.

Att den röda retoriken sedan tar sin utgångspunkt i något som närmast kan liknas vid ett hat mot vinster säger ingenting om kvaliteten och tillgängligheten. I stället är det en ideologisk fråga om jämställdhet till varje pris och en kamp mot privata alternativ. Något hårdraget kan man påstå att de rödgröna hellre ser en vård som är något sämre, bara den är lika för alla. Nu vill de naturligtvis ha lika god vård som alliansen, men eftersom man inte vill gynna vinster som kan uppstå genom en mer effektivt utförd vård, blir resultatet en skattehöjning.

Det är märkligt. Vården ska både vara offentligt finansierad och granskad. Vinster är inget hot. Vinster är ett effektivt styrmedel.

Kristianstadsbladet tittar närmare på de ledande kommunpolitikerna. I dag Magnus Nilsson (KD) i Östra Göinge.

Vilken betydelse har ideologin i ditt politiska arbete?
– Någonstans är det den personliga tron, övertygelsen om att det finns en mening med tillvaron, en skapare, något större än människan, som är min personliga drivkraft även i kommunpolitiken. Utan min livsåskådning skulle det vara svårare att hitta motivationen. Att försöka göra något att förbättra för människor i Östra Göinge, det tar sig uttryck i vilken människosyn jag har, att alla människor har sitt värde.

Vilka delar av ditt partis ideologi sätter du främst?
– Människovärdet.

Vilken är den största skillnaden mellan er politik och det andra partiernas?
– Vi vill ha valfrihet och sund konkurrens. Varje människa har olika egenskaper det går aldrig att förneka, men vi klarar oss inte utan varandra. Socialismens tanke på rättvisa och jämlikhet är god men konsekvensen att alla ska ha lika blir i konsekvensens namn orättvis. Vi bejakar att alla är olika och tror att alla har olika behov och förutsättningar. Vår sak är att erbjuda lösningar i vars och ens situation.

Vilken är den viktigaste frågan för kommunen de kommande fyra åren?
– Tveklöst skolan och lärandet. Barnens, elevernas utveckling betyder mycket för vår framtid. På lång sikt är så klart Vision 2015 viktig men skolan är en del av det.

Hur ställer du dig till fler vindkraftsetableringar i kommunen?
– Personligen är jag inte övertygad om att vindkraften kommer att få någon större betydelse i framtiden. Men det är viktigt att klargöra att vår uppgift är att ta fram en plan, en policy, för hur kommunen ska agera när folk ansöker om bygglov för att bygga vindkraftverk. Vår uppgift är att väga samman olika aspekter. Med vindbruksplanen får vi några områden som är mer lämpade för vindkraftverk än andra. Om någon ansöker om att etablera vindkraftverk där kommer vi att säga ja, i andra områden kommer vi att säga nej.

Vad kan kommunen göra för att det ska skapas fler jobb?
– Tillbaks till skolan igen. Den ska både förmedla kunskaper och innovationer. På kortare sikt handlar det om att hänga med ESS-tåget. Vi ska inte förvänta oss att våra skolor tar fram spetsforskare med det finns massor av jobb runt omkring. Bygg- och servicearbeten. Vi kan också utveckla boendet här. För nog behöver 5 000 forskare rekreation och god boendemiljö, men då handlar det också om att få bra kommunikationer mot Lund.

– Vi ska uppmuntra och underlätta för företag och industrier så att de kan överväga att flytta hit, jag saknar den inställningen. Attityden och inställningen avgör. Jag tror man måste våga släppa på gränser och låta kommunen vara en beställare av god service, då kan även servicenäringen växa. Men det är ändå skolan och innehållet där som är nyckeln.

Vilka åtgärder vill du genomföra för att höja kvaliteten i skolan?
– En tydlig politisk målformulering så att personalen vet vad de ska jobba mot. Jag tror det finns en potential ute på våra skolor och personal som längtar efter att få ta fram den.

– Vi fokusera mer på mätbara resultat. Men vi kan inte peka på vad som ska ske i klassrummet, det ska rektorn och lärarna som har kompetensen stå för.

Vilka åtgärder vill du genomföra för att höja kvaliteten i äldreomsorgen?
– Förebyggande åtgärder. Vi är för dåliga på att kartlägga riskerna och orsakerna. Genom att göra det skulle vi förhindra lidandet och ekonomiskt skjuta upp insatser som särskilt boende. Valfrihet är också viktigt, man ska få välja boende, vilken mat man vill ha. Det handlar om att ändra attityd och införa LOVEN, lagen om valfrihet.

Är flyktingmottagandet i kommunen på en rimlig nivå?
– En omöjlig fråga att svara på. Jag utgår från att behöver människor vår hjälp så är det vår uppgift och vårt ansvar att hjälpa till. Det går inte att sätta några siffror på. Vi har ett ansvar att bära varandras bördor både kommuner och nationer emellan. Det är intressantare att diskutera hur vi bemöter dem som kommer hit och får dem med på tåget.

Tycker du att kommunen bör verka för regionförstoring eller kommunsammanslagningar?
– Spelar mig ingen roll. Det är ingen prioriterad fråga för mig. Det finns undersökningar som pekar på att storleken inte har någon betydelse. Det finns ingen automatik i att en större organisation är effektivare. Nyckeln för stora organisationer är små fungerande enheter på en fem-sex personer, det är betydelsefullt att behålla den attityden även i den lilla kommunen.

För min del skulle man kunna dela in Skåne i fyra regioner och storkommuner, och slippa gränsdragningarna mellan kommun och region.

I går och i dag träningsspelar IFK Kristianstad i träningsturneringen SLA-Open i Skövde.

IFK inledde med match i går mot Alingsås och trots en bra genomförd match av IFK så blev det förlust med 26–29 (12–15).

– Man ska aldrig vara nöjd efter en förlust så det kan jag inte säga att jag är, men jag måste ändå säga att vi gör en ganska bra match, säger IFK-tränaren Kenneth Andersson.

IFK hade två sämre perioder i matchen, en i den första och en i den andra halvleken.

– I båda dom gör Alingsås 5–1 på oss och då blir det ju tungt. Men vi håller oss ändå till ramarna och försvarsmässigt gör vi det bra. I slutet av matchen var vi bara en boll efter men då brände vi ett hett läge, säger Kenneth Andersson.

I IFK var det främst de unga spelarna som visade framfötterna. Mittsexan Anton Lindskog gjorde fyra mål och svarade för en riktigt bra insats.

– Mycket roligt att se. Även Oskar Hansson gjorde det bra, berömmer Kenneth.

Bäste målskytt i IFK blev Filip Boberg och Linus Nilsson, som fortsätter imponera, med fem mål.

Kristian Friis och Jesper Larsson vaktade målet varsin halvlek och båda gjorde godkända insatser.

IFK saknade skadade Claus Kjeldgaard samt duon Johan Jepson och Mikkel Dons Schriver som båda var sjuka.

Dessutom har Johan Koch problem med sina benhinnor och Gustaf Ekdahl fick ett finger ur led i matchen mot Alingsås.

– Både Koch och Gustaf är frågetecken inför matchen i morgon (läs i dag), säger Kenneth.

En match där Önnered, som förlorade i går mot Skövde, står för motståndet.

Matchen i dag blir den näst sista innan elitseriepremiären mot HK Malmö den 15 september.

IFK:s riktiga genrep spelas nu på torsdag, då står allsvenska Hästö på motståndarsidan.

Foto: Lasse Ottosson

Under 24 timmar fick de tio mest betydelsefulla politikerna i Kristianstad leva och andas politik.

Nervösa är bara förnamnet. De har visserligen alla tio tackat ja till vår inbjudan om ett dygn på hemlig bortaplan, även Vänsterpartiets Ruzica Stanojevic som födde lilla Alma för bara tre veckor sedan.

Men när politikerna står utanför bussen, utan att veta vart de ska eller vad de ska göra är de ordentligt nervösa. Artigt aggressiva i sin nervositet. I elfte timmen kom så kravet. Vi vill veta. Allt. Vad ska ske?

Några nästintill ångrar sig, men inser att det finns ett kollektivt intresse. Åker en åker alla.

De får inte veta något. Men humöret lättar försiktigt när vi närmar oss färjan. Tjärö, Blekinges skärgård. Solen skiner och tinar upp dem, en efter en. Här kan det väl inte vara så farligt?

Det är ett gäng som är mer eller mindre sammansvetsat. Majoriteten har under fyra år förhandlat om beslut, den rödgröna oppositionen representerar visserligen fortfarande (åtminstone när vi steg i land på ön) ingen sammanslutning men känner varandra väl.

Sverigedemokraternas Niclas Nilsson går mer än en gång under de återkommande diskussionerna ensam. Han inväntar inga inviter, de kommer ändå inte. Inte nu i alla fall.

Även Kristdemokraternas Christina Borglund väljer ofta den ensamma vägen, vägrar att bilda allians så länge Kristianstadsbygdens framtid ingår i majoriteten. Nykomlingen Kenneth Olofsson, som kommer att ta över som gruppledare i KBF efter valet, har ingen erfarenhet av kommunfullmäktiges talarstol och har egentligen ingen aning om vilka de övriga är, men finner sig snabbt i situationen.

De är kidnappade gemensamt och gemensamt måste de diskutera sig ur de här 24 timmarna.

Första uppdraget delges så fort lunchen svalts. Det går ut på att bilda tänkbara allianser för arbete efter valet. Hur det gick presenterar vi närmare på måndag, men det är tydligt att detta är frågor som de tio stött och blött under en lång tid. Det tar en knapp sekund och så söks ögonkontakt med vissa, undviks med andra.

– Presentera de fem viktigaste punkterna för er grupp, eller ert parti, för den kommande mandatperioden, uppmanar Kristianstadsbladets Matti Stenrosen och Tjärös klippor får under någon timme ta emot resonemang de sällan hört tidigare.

Mellan dambastun och herrduschen, med det glittrande havet nedanför oss, presenteras så den politik som ska leda Kristianstad framåt.

Debatten som uppstår, stående i en spretig oval nedanför de faluröda husen, är omedelbar. De skolbarn som passerar får höra varma inlägg och kyliga frågor, lära sig om retorik och hur man sätter dit en motståndare verbalt, men ändå med behållen värdighet.

Även om det politiska samtalet förs på djupaste allvar hörs många skratt under dagen, inte bara under kvällens kanottävling där anklagelserna om fusk och upptäckten att alla dras mot mittfåran har en högljudd medföljare i skratten.

Det skrattas också under herrarnas kväll i bastun ute till sjöss, och när de tio tvingas framföra kampsånger på en klipphäll vid vattnet ackompanjerade av den nedgående solen och en surrande videokamera.

Samtidigt är denna valrörelse på blodigt allvar. Dessa tio äter, sover, andas politik. Inte ens under matraster snackas det om så mycket annat.

I flera av de dilemman som de ställs inför och som vi presenterar i tidningen i veckan som kommer, är gänget förvånansvärt överens. Nästan så att de förvånar varandra, Ruzica Stanojevic brukar inte hålla med Bengt Gustafson (M) men gör det vid ett par tillfällen, och vice versa.

Samtidigt blir det tydligt att det är i ideologierna skillnaderna finns. Men när det kommer till konkreta ärenden är de flesta pragmatiska, åtminstone på ytan beredda att lyssna till varand-ra.

Dag två börjar fridfullt. Christina Borg-lund ger sig ut på en tidig löprunda, Pierre Månsson (FP) saknas vid frukostbordet men återfinns efter en vilsegången morgonpromenad. De har alla fått en läxa under natten, att skriva ett valtal som ska läggas ut på Kristianstadsbladets webb.

Heléne Fritzon är sist ut, vilket Bengt Gustafson med skämtsamt allvar muttrar över.

– Hon har ju hört vad alla vi andra har sagt.

Det behöver inte vara så dumt, menar Christina Borglund:

– Det är bra. Då vet hon ju vilket parti hon ska byta till!

Allmänt skratt ekar ut över vattnet medan lilla Alma sover sig igenom politiken, vaknar inte när den gamla Grållen passerar med lasten full till djuren som betar på ängarna bort-om våra diskussioner.

Kidnappningen, den frivilliga, är snart över. Den enda lösensumma som krävts är en beredvillighet att diskutera utanför den invanda miljön och de cementerade rollerna. Samtliga gruppledare har levererat, men visst är lättnaden avsevärd när vi kliver på färjan tillbaka till fastlandet. Tillbaka till mobiltelefoner, nya utspel i sista stund, tillbaka till en brinnande valrörelse och en mer egenkontrollerad valspurt.

Det blev inget ö-råd, ingen som förlorade eller röstades ut. Åtminstone inte under våra 24 timmar på Tjärö. Ö-rådet består av kommuninvånarna. Det är Du som läser detta som avgör.

Det enda som inte förändras i höst, när IFK Kristianstad byter Idrottshallen mot Kristianstad Arena, är hyran.

Kultur- och fritidsnämnden har gett ett förslag på hyrestaxor för de kommunala idrottsanläggningarna nästa år.

Avgifterna är i de flesta fall helt oförändrade, men hyran för en match i nya Kristianstad Arena föreslås till 10 000 kronor per match.

– Det är helt i nivå med vad det kostar att spela i liknande arenor, säger Sven Nilsson (C), ordförande i kultur- och fritidsnämnden.

IFK Kristianstads ordförande Ingvar Lövkvist räknar med att föreningen kan täcka hyreskostnaderna på 10 000 kronor om man höjer publiksnittet med ungefär 100 åskådare.

– Vi har full förståelse för att man måste höja taxan i den nya arenan. Vad jag förstår ligger avgifterna helt i linje med vad andra lag betalar. Jag tycker att det är självklart att vi får vara med och betala för oss när vi får en så fin arena, säger han.

Arenan tas i bruk i mitten av oktober, men taxan gäller först från och med årsskiftet. Fram till årsskiftet betalar elitserieklubben istället bara 900 kronor i hyra per match – lika mycket som IFK Kristianstad och alla andra föreningar betalar i hyra för Idrottshallen.

Borde ni inte ha bestämt en högre taxa även för de matcher som spelas i Kristianstad Arena 2010?

– Visst, det kanske man kan tycka. Men jag tycker inte att det är något större fel i att utgå från den 1 januari, säger Sven Nilsson (C), ordförande i kultur- och fritidsnämnden.

De sju matcherna som spelas i Kristianstad Arena innan årsskiftet innebär sammanlagt en hyressubvention på 63 700 kronor till IFK Kristianstad.

– Det är ett indirekt stöd till idrotten, vi har överlag också väldigt låga taxor i kommunen, säger kultur- och fritidsförvaltningens chef Bengt-Åke Kjell.

Evenemang i arenan finns inte med i kultur- och fritidsnämndens utlåtande. Först när hyresavtalen mellan C4 Teknik och Arenabolaget respektive C4 Teknik och kultur och fritidsförvaltningen undertecknats kan en särskild evenemangstaxa fastställas.

Taxorna bestäms slutligen av kommunfullmäktige.

Hon har väckt skandal och motarbetats. I dag ses hon av flera som en stor förebild. Möt Birgitta Stenberg, författaren som i går fick inviga 2010 års Bokfestival.

I sitt Sommar-program i början av augusti pratade Birgitta Stenberg bland annat om västkustens utarmning, biodling, den bedövande sorgen efter att ha förlorat sin man och jämställdheten som aldrig blir jämställd. Men det är som frispråkig, frisinnad, skandalomsusad och en alltmer läst och hyllad författare hon är mest känd. I snart 55 år har hon gett ut böcker, och titellistan är i dag lika lång, som den är variationsrik. Fakta-, debatt- och barnböcker (den älskade figuren Billy, med illustrationer av Mati Lepp), romaner och en självbiografisk svit om sex böcker.

Vad prata om med henne under en halvtimmesintervju? Kanske borde jag föra in ytterligare ett ord i den frågan; Vad inte prata om? Jag skriver ner några stolpar: Ärlighet. Frihetslängtan. Ikon. Drog- och sexliberal. Valet. Paul Andersson.

Birgitta Stenbergs senaste roman, "Eldar och is", avslutar hennes självbiografiska svit. Här går hon tillbaka till sin egen mormor, ett ämne hon var inne på redan i en novellantologi från förra året, där kvinnliga författare skrev om sina mormödrar. Men varför sätta punkt för det egna livet i romanform, när det självbiografiska draget så länge har varit ett viktigt inslag i hennes författarskap.

– Nu, med ålderns rätt, vill jag skriva lite vad jag vill. Dessutom bestämde jag mig tidigt för att sviten skulle bestå av sex titlar, och de har fungerat precis som jag ville.

Följdfrågan är given. Hur då? Birgitta Stenberg svarar.

– Böckerna förklarar vilket sorts tvång man är utsatt för, om man följer konventionens regler. De finns i alla samhällen, även i djurens. Som biodlare har jag lärt mig se hur strikt det är och hur bestämmelserna kommer uppifrån, allt för att hålla individerna i schack. Då syns det också hur svårt det blir för dem som inte håller sig i schack.

I romanen "Alla vilda", som ingår i den självbiografiska sviten, berättar Stenberg om sitt tidiga 50-tal i en lesbisk relation och bland konstnärsbohemer på Mallorca i fascismens Spanien. Förutom miljön- och kärleksskildringar handlar det om just detta, en frihetstörstande individ omgiven av konventioner.

– Jag tror att min starka frihetslängtan kom med kriget. Jag bodde i Nykvarn, utanför Södertälje, och minns 40-talet som mörkt, kallt och stängt. Sverige, nej världen, tog slut i Skåne. Efter kriget reste jag iväg till Paris och sedan vidare. Fler kvinnor gjorde som jag. Det var under den här perioden som de svenska kvinnorna gav Sverige ett stort härligt dåligt rykte, som har gett landet en jättestor turism. Vi borde få medalj allihop, från Anita Ekberg och neråt.

Jag ler, och säger att jag aldrig känt igen Sverige i det rykte om ett öppet sexland som det än i dag bär i många länder. Hade jag varit med på 50-talet hade jag förstått, säger Birgitta Stenberg.

Läsare har alltid hittat hennes böcker, och en hel del uppskattning och förståelse har hon fått under åren. Däremot är det inte, säger hon, alla som velat se kritik av det patriarkala systemet i hennes böcker. De manliga recensenterna har snarare lyft fram, som hon säger, "detaljer, som härliga perversioner" framför den mer djupgående samhällskritiken.

Om hon tidigare väckte skandal, dels genom sina böcker, dels genom sina livsval och åsikter, lyfts hon numera ofta fram som förebild och föregångare, i vissa kretsar närmast en ikon. Så är det, medger hon men låter svaret på min fråga om vilket hon föredrar – att vara kramad eller motarbetad – hänga i luften ett tag.

– Jag vill inte svara på det, för då blir nog de som kramar mig arga. Det är en mycket underlig känsla att bli så här hyllad. Jag är mer van att ha ett motstånd att jobba emot.

När hon framträder för publik är det böckerna som står i centrum. Klimatförändringar, jämställdhet, drogpolitik, fiskets överlevnad och andra små nätta ämnen hon är engagerad i får stå tillbaka. "Jag hinner inte agitera", säger hon, och hänvisar till sitt skrivande. Där finns hennes tankar, där finns hennes liv.

Erik Hamrén satsade på Pontus Wernbloom. Så rätt han gjorde.

Hamréns första tävlingsmatch. Spännande. Förväntansfullt. Magi i luften.

Kim Källström petades till förmån för Pontus Wernbloom på mittfältet, något som överraskade många.

Men Hamrén satsade rätt.

Wernbloom gjorde båda målen när Sverige inledde EM-kvalet med 2-0 mot Ungern på ett fullsatt Råsunda i EM-kvalet.

Huvudfigur på alla sätt i sin nionde landskamp.

Erik Hamrén förklarade mittfältsvalet så här före matchen:

– Det var mitt svåraste beslut. Men valet av Pontus var beroende på hur jag trodde matchen skulle se ut. En fajt mer än spel. Då behövde vi en krigare. Kim är mer en spelare. Med Pontus på plan skulle vi få mer djup i spelet tillsammans med Zlatan.

Det var även Pontus Wernbloom som nickade in det svenska ledningsmålet.

Precis på det sätt som förbundskapten Hamrén ville.

Sedan satte han 2-0 också.

Hur tog Kim Källström beslutet?

– Ingen spelare är nöjd med att sitta på bänken.

Det dröjde till den 33:e minuten, så kom Kim Källström in i spel. Anders Svensson fick en smäll i en sammanstötning och tvingades utgå.

Högerbacken Mikael Lustig höll Sebastian Larsson utanför laget.

– Lustig är mer van i rollen som back, dessutom stark i framåtsträvande löpningar.

Han fick en mycket offensiv roll och gjorde den bra.

Hamréns första EM-kvalelva innehöll samma elva spelare som startade i 3–0-segern senaste mot Skottland. Johan Elmanders lår var tillräckligt bra för spel.

– Vi var inställda på en tät match. Men vi har ett stort fighterhjärta. När vi gick in med samma energi så kom det andra på köpet, sa Elmander till TV6.

Zlatan Ibrahimovic brukar trivas mot ungrarna, och det var inget som skilde den här gången.

Spänd på hans förmåga att agera som landslagskapten och pådrivare. Han vandrade in med ett stort leende på Råsunda och tog tag i spelet direkt i matchen. Fördelade fina bollar till sina lagkamrater.

Men den fina inledningen kom av sig. Ungrarna styrde bort de svenska uppspelen.

Men så dök chansen upp för Zlatan i den 38:e minuten men han fick inte träff på bollen i ett ganska öppet läge.

Ännu närmare var han i den sista matchminuten. Johan Elmander lade fram ett fint pass framför mål och Zlatan hann så när fram men styrde bollen utanför.

– Vi var lite för okoncentrerade i avsluten. Men vi fortsatte att mala, konstaterade Elmander.

Hamrén tvingades till taktiska ändringar direkt efter paus.

Sverige inledde andra halvlek med Johan Wiland i mål. Andreas Isaksson skadades i första halvlek. En sträckning i ljumsken i första halvleks sista spark.

Elmander utgick bara två minuter in på andra halvlek. Knockad efter en luftduell. Sebastian Larsson ersatte.

Och vilket byte.

I den 51:a minuten låg Larsson bakom det svenska ledningsmålet. Ett inlägg från högerkanten som Pontus Wernbloom nickade in.

Som om det inte var nog.

Han slog in 2-0 också, tog egen ribbretur.

Bokfestivalen kunde knappt få en sämre start.

Teater Fortuna, som ska lyfta invigningen med svensk poesi, ställer in. Så efter kulturchef Bengt-Åke Kjells fina inledning blir det ... tyst. Efter drygt 20 minuter är väntan för den stora publiken i Konserthuset över och Birgitta Stenberg tar plats på scen.

Slutet är desto bättre. Den brittiska poeten Maura Dooley gör ett nära och levande framträdande inför ett 50-tal lyssnare inne på det lätt oroliga Stadsbiblioteket. Det doftar om hennes ord, som publiken också kan läsa på svenska på en duk intill. Denna internationella poesisatsning är storartad. Fortsättning i dag.

Pseudonymen Lars Kepler sätter punkt för dag ett med ett underhållande samtal på Konserthuset. Författarparet Alexandra och Alexander Ahndoril berättar om hur deras världssuccé Kepler kom till, hur de skriver och vad Kepler gillar (som att han vill dricka té, vilket de kaffeälskande författarna därför nu gör under sina skrivarmöten).

Inger Edelfeldt väljer en annan taktik. Hon läser framförallt högt ur sin aktuella roman "Samtal med djävulen". Poesi lyssnar jag gärna till, inte en roman. Det finns ju ljudböcker.

Bäst dag 1: Maura Dooley, Anna Höglunds hyperintressanta vampyrföreläsning (som jag får återkomma till) och Lars Kepler.

Sämst dag 1: Invigningen.



Kulturredaktör Sune Johannesson twittrar under hela Bokfestivalen. Läs inläggen på: www.twitter.com/kbkultur

Det enda som inte förändras i höst, när IFK Kristianstad byter Idrottshallen mot Kristianstad Arena, är hyran.

Kultur- och fritidsnämnden har gett ett förslag på hyrestaxor för de kommunala idrottsanläggningarna nästa år.

Avgifterna är i de flesta fall helt oförändrade, men hyran för en match i nya Kristianstad Arena föreslås till 10 000 kronor per match.

– Det är helt i nivå med vad det kostar att spela i liknande arenor, säger Sven Nilsson (C), ordförande i kultur- och fritidsnämnden.

IFK Kristianstads ordförande Ingvar Lövkvist räknar med att föreningen kan täcka hyreskostnaderna på 10 000 kronor om man höjer publiksnittet med ungefär 100 åskådare.

– Vi har full förståelse för att man måste höja taxan i den nya arenan. Vad jag förstår ligger avgifterna helt i linje med vad andra lag betalar. Jag tycker att det är självklart att vi får vara med och betala för oss när vi får en så fin arena, säger han.

Arenan tas i bruk i mitten av oktober, men taxan gäller först från och med årsskiftet. Fram till årsskiftet betalar elitserieklubben istället bara 900 kronor i hyra per match – lika mycket som IFK Kristianstad och alla andra föreningar betalar i hyra för Idrottshallen.

Borde ni inte ha bestämt en högre taxa även för de matcher som spelas i Kristianstad Arena 2010?
– Visst, det kanske man kan tycka. Men jag tycker inte att det är något större fel i att utgå från den 1 januari, säger Sven Nilsson (C), ordförande i kultur- och fritidsnämnden.

De sju matcherna som spelas i Kristianstad Arena innan årsskiftet innebär sammanlagt en hyressubvention på 63 700 kronor till IFK Kristianstad.

– Det är ett indirekt stöd till idrotten, vi har överlag också väldigt låga taxor i kommunen, säger kultur- och fritidsförvaltningens chef Bengt-Åke Kjell.

Evenemang i arenan finns inte med i kultur- och fritidsnämndens utlåtande. Först när hyresavtalen mellan C4 Teknik och Arenabolaget respektive C4 Teknik och kultur och fritidsförvaltningen undertecknats kan en särskild evenemangstaxa fastställas.

Taxorna bestäms slutligen av kommunfullmäktige.