Trelleborgs Allehanda

Trelleborg

– Jag säljer aldrig min bil. Om jag varit gift så hade jag hellre sålt kärringen.

Per Fritz från Hjärup gör sig redo för avfärd. Han har virat den engelska flaggan runt huvudet och kopplat pivotvagnen på sin gröna Morris Minor från 1958. Han köpte den genom en kompis för sex år sedan, och sedan dess har han lackat om den och försett den med nya skärmar.

– Ögonsten är bara förnamnet, säger Per Fritz.

Det är UBCC South, United British Car Clubs södra förening, som har samlats på Bilias parkering i Trelleborg. UBCC South är en paraplyorganisation bestående av 15 brittiska bilklubbar i södra Sverige. På söndagen samlades de för att titta på varandras bilar och köra en sväng på Söderslätt och tävla i en tipsrunda utefter vägen.

– Om man gillar Mini så gillar man jaguar och Rover också, säger Peter Bäckström, samordnare inom UBCC South och försöker förklara vad medlemmarnas gemensamma kärlek till den engelska bilen går ut på.

– En engelsk bil har en egen själ. Den belönar en och bestraffar en. Sköter man om bilen så får man mycket nytta och nöje med den, sköter man inte om den så får man en örfil.

När klockan slog elva brummade ett 50-tal ekipage iväg på sin Söderslättstur. Prisutdelningen var satt till klockan 14.– Men vi sköt på den till 15. Det är alltid någon bil som får problem. Inte Morris Minor såklart, utan någon av de andra, säger Per Fritz och skrattar.

Foto: Tomas Nyberg

Sveriges mest kända dekoratörer besökte Skegrie för att inspirera till vad man kan göra med sitt första villaköp.

Skegrie

– Se dig omkring, säger Tomas Cederlund och pekar ut mot det typiska sydskånska landskapet. Inte en tall så lång ögat når! Ändå envisas folk med att klä sina hem i furu bara för att vi är i Sverige. Furu och vita väggar.

Tomas Cederlund och Simon Davies är populära för sina tv-program om inredning. På lördagen besökte de Skegrie som dragplåster åt Anebyhus villakoncept "första villan". På Vallmovägen har de inrett ett hus för en förhoppningsvis köpintresserad allmänhet.

De är kända för sitt korståg mot den återhållsamma svenskheten när de inreder. Men "första villan" ska locka de som ska köpa sitt första egna hus med begränsad finansiering. En viktig målgrupp efter den ekonomiska krisen. Detta har Simon och Tomas tvingats tänka på och har till exempel uteslutande använt sig av typiska lågprismöbler.

– Det har varit en kamp, skrattar Tomas Cederlund.

– Men vi vill visa att man ändå kan använda färg. Och att det inte behöver vara sådär typiskt svenskt och enformigt, säger Simon Davies.

Det kommer mycket folk och tittar. Vissa är intresserade av att köpa hus. Andra vill bara låta sig inspireras. Som seniorparet Eva och Tommy Larsson från Oxie.

– Vi har det bra där vi bor, men har kommit hit för att få idéer. Och jag hittade vad jag ville ha. Tapeten de har satt upp vid ingången var precis vad jag letade efter, säger Eva Larsson belåtet.

Två personbilar krockade på Nils Holgerssons väg strax efter klockan 14 på lördagen.

Trelleborg.

Ingen behövde föras till sjukhus.

Knökfullt med folk redan från start.

Bösarp

Gamla, unga, barn och hundar. Alla trängdes de på gårdsplanen till Bösarps församlingshem på lördagsmorgonen. De flesta hade kommit tidigt för att göra fynd.

– De första kom redan vid halv nio, sa Sune Brobeck från hembygdsföreningen samtidigt som han tog emot en tjuga för mattan han just sålt.

Det var 25:e gången som bygdeföreningen arrangerade loppmarknaden. Loppisprylarna kom från folk i byarna runtomkring, och pengarna går bland annat till att driva hembygdsmuseet.

Vesna Sinobad och dottern Tova från Grönby var på plats redan vid öppningen. Det brukar de vara. Men konkurrensen om fynden har ökat mycket de senaste åren.

– Det var bättre förr. Då var det mindre folk och bättre priser, sa Vesna Sinobad som trots konkurrensen hade shoppat spegel, pall och pinnstol.

Stolar, det lyckades även mor och dotter Nilsson, Karin och Jenny, få tag på. 50 spänn för en stol med ett litet bord till var ett bra fynd tyckte Karin, som slog till utan att provsitta stolen först.

– Om den inte är skön så får jag väl ha den som prydnad, sa hon och skrattade.

Åtta stycken slipade vinglas för 40 kronor var ett annat bra fynd för Karin. De mindre prylarna gick åt bra i solskenet på gårdsplanen.

– Det är bra kommers. Väskor och skor går vädigt bra, konstaterade Lars-Inge Olsson från bygdeföreningen.

Redan innan klockan slagit elva började folksamlingarna vid loppisborden bli mindre. Samtidigt som korvkön bara blev längre och längre. Tio kronor för en korv med bröd kan kanske också räknas som fynd.

Foto: Tomas Nyberg

Efter elva år av sjukskrivningar och arbetslöshet hade Ulla Jönsson, 58, nästan gett upp hoppet om att få jobb.

– Nu känner jag att jag är på banan igen. Det trodde jag knappt var möjligt, säger Ulla Jönsson.

I receptionen till spa-anläggningen Harmonigården i Räng Sand har hon hittat hem.

– Här är lugnt och harmoniskt. Jag har känt ända sedan att jag blev sjuk att jag vill pyssla med människor och hjälpa dem som har det dåligt.

Efter 24 år som forskollärare gick Ulla Jönsson in i väggen och blev sjukskriven 1999. Då började ett liv präglat av inaktivitet och isolering från samhället.

– Jag kände mig ensam. Värdelös. Ibland ville jag bara vara hemma. Jag kände också en fruktansvärd skam. Som att jag var en parasit på samhället. Alla andra klarade av att jobba, varför inte jag?

Hjälpen från samhället upplever hon som otillräcklig.

– Jag blev lagd åt sidan i en hög på Försäkringskassan.

Plötsligt 2008 hände något. Då var det nya direktiv att alla sjukskrivna skulle ut i arbete. Ulla fick åka till Simrishamn och genomgå en utredning om hur hon skulle komma tillbaka till arbetslivet. Man konstaterade att Ulla inte borde jobba inom förskolan igen, och hon började istället arbetsträna på biblioteket i Skegrie.

– Sedan fick jag beskedet att jag inte kunde stanna där eftersom jag inte hade någon utbildning. De ville att jag skulle tillbaka till förskolan, men det blev platt fall igen.

Hösten 2009 blev Ulla Jönsson uppsagd. Trelleborgs kommun motiverade uppsägningen med att det inte gick att hitta någon lämplig tjänst att omplacera Ulla Jönsson till.

– Jag blev förbannad. Jag hade många förslag på vad jag skulle kunna göra istället, men de sa bara att jag saknade utbildning. Men så här i efterhand känns det som att det var det bästa som kunde hända.

Efter några månader som arbetslös fick Ulla Jönsson delta i ett projekt som var ett samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Målet var att hitta en ny arbetsträningsplats och eftersom Ulla Jönsson hade gått en utbildning i taktil massage och är mycket intresserad av hälsa, kost och friskvård så förslog man Harmonigården.

– Jag blev jätteglad, men samtidigt var jag livrädd för att de inte skulle tycka om mig, att jag inte skulle duga. När man varit hemma så länge har man jättedåligt självförtroende. Men det har blivit jättebra, här har de hjälpt mig att växa.

Ulla Jönsson arbetstränar till 1 november. Därefter hoppas hon få fortsätta på en så kallad utvecklingsanställning i ett år med möjlighet till förlängning. Slutmålet är fast jobb på Harmonigården.

Ulla Jönsson förstår att arbetslösheten är en viktig fråga för trelleborgarna. Och hon tror att det finns saker att göra för att få ner arbetslösheten.

– Man måste stötta människor mer och få dem att förstå att de klarar mer än de tror. Alla har mer att ge.

I tre dagar samlas hundar och deras ägare på en åker i Maglarp för att valla får.

Nicki Lindblom från Lund med hundarna Japp, Milo och Win.

– Mina hundar är helt olika. Milo är den lugna. Han är snäll och har liksom en värdig stil. Japp är clownen. Han är helknasig. När jag sätter mig i soffan hoppar han upp och vill sitta på mina axlar. Win har jag bara haft i sex veckor. Men hon verkar vara en envis och tuff hund.

Hur är du som matte?

– Jag ger dem stor frihet. Jag är en väldigt tillåtande matte. Säkert kommer jag vara likadan när jag sedan blir mamma!

Tomas Westman från Pertorp och hunden Bäbis (provisoriskt namn):

– Bäbis är 14 veckor och har inte fått ett riktigt namn än. Jag tävlar med en annan hund. Bäbis är en väldigt självständig hund. Och jag är en ganska tillåtande husse. En valp ska ju få vara en valp. Men när vi väl börjar träna blir jag mer konsekvent

Thereze Grabowska från Lund med hundarna Chicko och Kate:

– Hundarna är helt olika. Kate är min skugga. Hon följer mig vart jag än är och är väldigt trevlig. Hon är en drömhund. Chicko är mer envis. Han jobbar för sin egen skull kan man säga. Jag lär mig väldigt mycket av att ha en sådan hund.

Symaskinen går varm hemma hos Camilla Rosengren Hansson. Plagg efter plagg i färgglada tyger klipps ut och sys ihop för att sedan användas av hennes egna eller andras barn. Det som till en början var en vanlig hobby har av sig självt vuxit till ett företag och många timmars arbete.

Hon framstår som minst sagt energisk och smått envis. Samtidigt har hon svårt att säga nej, åtminstone om någon beställer ett klädesplagg.

– Det är ju så roligt att folk tycker om det man gör, säger hon nöjt.

Historien bakom det egna klädmärket Timote sträcker sig egentligen bara ett par år bakåt i tiden. Det började med att hon sydde egna unika kläder till sina tre barn, Moa, Tilde och Teo, som en ren hobby. Men när barnen var på familjecenter och andra ställen började folk undra var deras kläder kom ifrån och Camilla fick snart några beställningar samtidigt som ryktet spred sig, främst hemma i Anderslöv.

– Sedan undrade de om jag inte hade en egen hemsida och jag tänkte bara, jamen, jag syr ju bara till mina barn. Att det skulle bli något större är inget jag har bestämt. Det bara blev, konstaterar Camilla som numera har en egen liten nätbutik via sin blogg.

Att hon skulle ha sitt eget märke på kläderna bestämde hon däremot tidigt.

– Jag testade lite med barnens namn och började först med Moa som är äldst, men det blev inte bra. Sedan kom jag på Timote och det blev jag nöjd med, säger Camilla och berättar att det första plagget med det egna märket på kändes lite speciellt.

Just nu ligger två tunikor i ett svampmönstrat jerseytyg halvfärdiga vid symaskinen i arbetsrummet på andra våningen i familjens villa.

– De ska skickas till Limhamn i kväll, säger Camilla.

Att sy en enkel klänning tar trots allt en stund och att ta skäligt betalt för hela arbetstiden tycker Camilla är svårt. Ändå tror hon att det skulle gå att försörja sig på klädsömnaden.

– Jag provade ett tag och tog tjänstledigt men det blev så fruktansvärt tråkigt. Jag är för social för att sitta här åtta timmar och dagen, säger hon och konstaterar att hon faktiskt saknade sitt arbete som undersköterska på Alstadhemmet

– Jag saknade både jobbet och pensionärerna jättemycket, säger hon.

Istället jobbar hon 75 procent och försöker lägga så mycket tid som möjligt på att sy.

– Totalt arbetar jag nog en och en halv tjänst, säger Camilla och erkänner att det inte alltid är populärt där hemma.

– Jag har tre barn, två hästar och en man, säger hon och konstaterar att maken kommer sist på listan.

– Han har halkat ner efterhand, säger hon med ett skratt.

Det är till viss del nattsömnen och tv-tittandet som Camilla prioriterar bort. Kombinationen av att sy och arbeta med människor trivs hon med.

– Här får jag lite lugn och ro och får fram min kreativa sida, säger hon när hon sitter framför symaskinen.

Någon fast kollektion har Camilla inte. Istället låter hon kunderna välja mönster, tyg och kombinationer och sedan syr hon, mest på beställning. Men inför marknader har hon låtit den egna kreativiteten gå först och det är såklart det som är roligast.

– Det bästa är att skapa något unikt. Hela mitt huvud är fullt av idéer, säger Camilla.

Ibland kan det bli för mycket med beställningarna också, särskilt efter en marknad eller en visning.

– Jag måste nog bli bättre på att säga nej, men det är ju så roligt att det är något jag har gjort som någon faktiskt vill ha, säger hon.

Någon särskild utbildning inom klädsömnad har Camilla inte.

– Det skulle vara roligt men det har jag inte haft tid till. Jag har provat mig fram och lärt mig av mina misstag. Det handlar om att inte ge upp, säger hon som tips till andra som vill sy kläder.

Även hon har små "misslyckade" projekt i lådorna.

– Men ibland behöver det bara ligga till sig ett tag. Så plockar man fram det och inser att det bara var att göra si eller så för att det skulle bli bra.

Ulf Bingsgård (M) är nöjd. Catherine Persson (S) anser att insatserna kom i gång för sent.

– Vi har lagt förslag i kommunstyrelsen som vi tyvärr har fått nej på, säger Catherine Persson och nämner bland annat praktikplatser i kommunens regi, att starta individanpassade utbildningar med praktik, höja kompetensen med matte- och svenskapengar och att skapa traineeplatser för nyutbildade akademiker inom kommunen.

– Alliansen har sagt nej hela tiden, säger hon.

En del har trots allt blivit verklighet, om än utifrån alliansens förslag.

– Vi har inte varit emot det som gjorts men det är för lite. Varje budget har vi avsatt pengar till aktiva åtgärder medan alliansen har satsat för lite pengar på arbetsåtgärder och för mycket på socialbidrag. Man kan inte bara vara stolt när man har Europas högsta arbetslöshet. Man måste putta in ännu mer insatser, säger Catherine Persson.

– Det är den kritiken man för fram på riksplanet också. Det känns snarare som att hon inte har koll på läget i Trelleborg, säger Ulf Bingsgård. Vi i Trelleborg har tagit krafttag mot arbetslösheten och arbetat strukturerat. Det har gett effekt. Tittar man till exempel på siffrorna på försörjningsstödet så har det inte ökat jämfört med rikssiffrorna.

Ulf Bingsgård nämner en rad åtgärder som gjorts under mandatperioden för att motverka arbetslösheten, inte minst bland ungdomar.

– Vi var med och startade Navigatorcentrum. Det är en viktig del för att få kunskap och kontakt med ungdomar. Genom Navigatorcentrum gör vi olika insatser som till exempel sommarjobb. Det är viktigt för att få erfarenhet och skapa kontakter, säger han.

Projektet Ung Framtid har, enligt Ulf Bingsgård, redan visat sig lyckat och om det efter projektperiodens slut år 2013 visar sig att det fortsätter så tycker han att det ska permanentas. Idén till Ung Framtid föddes på ett möte inom Kraftsamling Trelleborg, ett möte mellan kommunen och sex företagarorganisationer.

– Det är viktigt att vi har den nära dialogen med näringslivet.

Han menar att kommunen måste se till att vara attraktiv för att få företag att etablera sig här och att det finns bra kommunikationer. Förutom motorvägen och pågatågstrafik vill han att man satsar på bredbandsnät i hela kommunen.

– Det handlar om att företag ska vara attraherade, säger han.

Att kommunen har mark att sälja till företag som vill etablera sig i kommunen tycker Catherine Persson är viktigt.

– Det är en förutsättning för näringslivet. Har kommunen ingen mark att sälja kan företagen inte bygga, säger hon.

Omkring var tionde trelleborgare mellan 18 och 24 år är arbetslös.

– Ofta kräver de mycket erfarenhet. Men det är ju svårt att få om man inte får ett jobb. Det känns frustrerande. Jag är fullt frisk, har energi och vill verkligen ha ett jobb. Det känns så nedvärderande när de hela tiden väljer andra, säger Jonna Enemark, 20 år och en av Trelleborgs kommuns cirka 450 arbetslösa ungdomar.

Hon flyttade till Trelleborg i december i fjor men lyckades inte få något jobb utan fick vända sig till kommunen för att ansöka om försörjningsstöd. Därmed fick hon kontakt med Navigatorcentrum och har kommit med i projektet Ung Framtid. I går fick hon besked att hon fått praktik inom det område hon har utbildat sig.

– Jag har en full yrkesutbildning som hotellreceptionist och konferensvärdinna, säger hon.

Via Navigatorcentrum och Ung Framtid har Jonna fått både hjälp att ordna praktikplats och stöd i sitt arbetssökande.

– Det är den bästa hjälpen än så länge. Här anstränger de sig. Man känner att de bryr sig. På Arbetsförmedlingen gör de inte så mycket. Man går dit en gång i månaden och fyller i blanketter, säger Jonna.

Daniel Aldhaher har varit arbetslös ett år. Tidigare har han jobbat som servitör och på posten i Danmark. Även han är relativt nyinflyttad till Trelleborg och har varit med i Ung Framtid i tre veckor. Nu har han fått ett tillfälligt arbete. Under tre veckor ska han hjälpa till med förhandsröstningen.

– Det har inte varit så bra under det här året. Men nu känns det bättre, säger han.

Det enda han vill är att få ett riktigt jobb, vad spelar inte så stor roll.

– Det kvittar vad, bara så jag kan försörja mig, säger Daniel Aldhaher.

Jonna Enemark menar också att man lätt mår dåligt när man är arbetslös.

– Man blir ju lite försoffad och vänder på dygnet. Sedan har man ingen energi och ork att göra något. Det spelar ju ingen roll vad man gör, det gör ju ändå ingen nytta, säger hon.

Genom att varje dag tvingas gå till Navigatorcentrum eller en praktikplats menar båda två att man får rutiner och Jonna påpekar att det är viktigt att även träffa andra.

– Man behöver det sociala också och träffa folk.

Ola Johnsson är enhetschef för Navigatorcentrum och han menar att en stor del av problemet för arbetslösa ungdomar är att de saknar gymnasieutbildning och har därför svårt både när det gäller att få arbete och att plugga vidare.

– Gymnasiet är frivilligt och det passar inte alla, säger han.

Om två veckor leds trafiken om i Maglarp och den nya bron kan äntligen användas.

– Först var det meningen att bron skulle gjutas bredvid vägen och sedan flyttas till rätt plats. Då hade kringleden behövts endast en kortare period. Men det bedömdes som bättre att gjuta den på plats direkt, berättar byggprojektledare Jonas Synnelius.

Nu är det endast räcken kvar att sätta upp för att göra den nya vägen, som delvis ligger ovanpå den gamla vägen, trafiksäker. Sedan tas kringleden ut bruk vid nya trafikplatsen i Maglarp. Om cirka två veckor tros detta ske.

Men trafikplatsen är då långt från klar. Den korsande vägen som leder till Fredshög ska anläggas under bron. Stora mängder jord ska schaktas bort. Vägen kommer att stängas av i fyra veckor.

Hela E6-projektet handlar till stor del om att gräva upp jord och sedan transportera det till blivande bullervallar.

– Vi har förflyttat cirka 30 procent nu. Till jul hoppas vi vara klara med just den biten, säger Jonas Synnelius.

De andra trafikplatserna på nya E6 håller samtidigt på att ta form. I Skegrie gjuts benen till en bro och i Vellinge läggs jord vid den bro som är gjuten för att kunna stötta upp vägen som kommer att gå över den. I november eller december i år ska kringleden förhoppningsvis tas ur bruk.

Just i dag, fredag den 3 september, uppmanas svenska folket hålla sig borta från allt vad lådvin heter.

Temadagar, skapade av olika branschorganisationer, finns det gott om. Men i dag handlar det inte om att äta kanelbullar eller låta bli att köra bil. Nej, utmaningen är i stället att satsa på kvalitetsvin på flaska, instället för billigare alternativ i låda.

Det hela genomförs på initiativ av kampanjen Change Lådvin 2010, som startade i mars i år och drivs av vinkännaren Mark Majzne.

Majzne vill bland annat vill upplysa om bag-in-boxens negativa aspekter och hoppas att en lådvinsfri dag kan få svenska folket att upptäcka något annat. Kanske behöver begreppet "fredagsmys" inte inkludera ett massproducerat vin i påse.

Ta en rökpaus - och bli opererad.

Kraven på att patienter fimpar har skärpts och nu startar ett projekt för rökavvänjning.

Många gånger är läkarna en större bromskloss än patienterna.

– Förvånansvärt ofta är det läkarna som är emot. De är väl konservativa. För 20–30 år sedan kunde man se kirurger som rökte under operation, säger Olle Svensson, professor och överläkare i ortopedi vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå samt ordförande i Svensk ortopedisk förening.

Umeå har gått i bräschen och införde förra våren krav på att patienter skulle vara rökfria före och efter planerade operationer. Socialstyrelsen har ställt sig bakom och fler sjukhus har följt efter.

Enligt Olle Svensson halveras risken för komplikationer som blodproppar och infektioner om man slutar röka 1–2 månader före en operation.

– Det handlar inte om moralism eller att vara Bror Duktig. Bevisen är överväldigande visar flera studier, säger Olle Svensson.

Syftet är helt enkelt att operationen ska bli lyckad. Han jämför det med att en diabetespatient måste se efter sitt blodsocker och att infektioner behandlas före operation.

– Det är oetiskt att operera en person som saknar förutsättningar för att dra nytta av operationen, säger han.

Vid akuta operationer ska däremot inte rökvanorna sätta stopp.

Saneringsarbetet efter tankbilen som välte väntas pågå till kl 18 lördag eftermiddag.

Vägen är fortsatt avstängd mellan Anderslöv och Ugglarpsvägen och beräknas vara delvis öppen för trafik igen först vid klockan sju på måndag morgon.

Under söndagen upptäcktes även att en naturgasledning som passerar förbi olycksplatsen hade skadats i samband med saneringsarbetet. Enligt Jan-Erik Olsson på Eon hade det blivit ett litet hål i ledningen, som reparerades under kvällen. Enligt Eons beräkningar skulle gasabonnenterna i Anderslöv ha gasen tillbaka vid halv tio-tiden på söndagkvällen.

Tankbilen bärgades sent igår eftermiddag med hjälp av luftkuddar. Vid olyckan läckte 20 kubikmeter diesel ut och räddningstjänsten jobbar nu med att sanera marken intill vägen.

– Grävning kommer att pågå hela dagen, säger Måns Krook, restvärdesledare.

Ännu är det inte känt hur mycket dieseln har spridit sig.

– Vi vet fortfarande inte om lerskiktet har hållit tätt, säger Måns Krook.

Prognosen just nu är att vägen kan vara öppen för trafik igen vid klockan sju på måndag morgon.

När saneringen avslutats kommer minst två oljeavskiljare att placeras ut på platsen. Där ska de stå under mellan ett halvår och ett år för att rena dagvattnet från dieseln.

Ola Johnsson, enhetschef på Navigatorcentrum som ansökt om att Trelleborg ska bli Årets ungdomskommun 2010. Kommunen tävlar mot elva andra kommuner om utmärkelsen samt 150 000 kronor.

Tror du att de unga håller med dig?

– Det hoppas jag verkligen. Det är en viktig fråga, om det inte blir vi som vinner i år så bör ungdomarna vara delaktiga i ansökan nästa gång vi skickar in. Man hör ofta från unga att det inte händer något i Trelleborg, förutom Palmfestivalen, men det är väl en sanning med viss modifikation. Fast det är klart att närheten till Malmö med ett större utbud kan göra att det blir svårare att starta något här.

Varför har ni skickat in ansökan?

– Vi hoppas att vi blir en av de tre kommuner som nomineras den 22 september. Då kommer en jury hit ner och tittar på hur vi jobbar. Vår förhoppning är att vi ska få feedback på vårt arbete med unga av Ungdomsstyrelsen. Förr har det brukat vara så att man måste ansöka mer än en gång och vad jag vet är detta första gången Trelleborg söker.

Vad talar för att Trelleborg vinner utmärkelsen?

– Vi har ett bra föreningsklimat med 70-80 aktiva föreningar som har ungdomsverksamheter som funkar jättebra, både som motion och elitsatsning. Samtidigt har spontanidrotten också ökat.

Vad bör ni bli bättre på?

– Vi behöver mer nationell uppmärksamhet och större internationellt samarbete, framför allt utbyte med övriga Europa. Vi bör också få ner arbetslösheten bland unga samt öka ungdomars delaktighet.

Unga pratar ofta om att de ska flytta från stan när de blir vuxna. Varför?

– Det är väldigt intressant. Många säger att de vill flytta men jag tror inte att så många gör det. Vi märker ju ibland att det nästan finns en rädsla för Malmö. Vi kommer att göra en stor undersökning bland alla som är födda 1989 samt tredjeårseleverna på gymnasiet där vi bland annat frågar om man planerar att flytta från Trelleborg, och i så fall varför.

I år är 11,9 procent obehöriga.

Det motsvarar knappt 14 000 niondeklassare, som alltså inte fick godkända betyg i något eller flera av ämnena matematik, svenska och engelska.

Skolverkets generaldirektör Per Thullberg säger att man på myndigheten först trodde att siffrorna var felaktiga, eftersom förändringen från föregående år var så stor.

– Jag blev bestört. Vi vill ju att skolan ska bli bra och så visar det sig att de svaga eleverna får det allt svårare, och de blir fler. Det är en väldigt trist utveckling, säger han till TT.

Skolverkets förklaring till att andelen obehöriga ökat så märkbart på ett år är alltså först och främst att lärarnas betygssättning nu granskas på ett tuffare sätt. En annan bidragande orsak kan vara att kommunerna tagit emot betydligt fler elever från utlandet - elever som håller på att lära sig svenska. Det faktum att kommunerna fått ett fördubblat anslag till sommarskolor kan också ha spelat in.

Men frågan är om detta förklarar hela nedgången.

– Jag har svårt att förstå att det skulle vara en faktiskt försämring som är så stor från ett år till nästa. Vi måste borra djupare i siffrorna. Men vi har sett en nedåtgående tendens ända sedan 90-talets mitt.

Men utbildningsminister Jan Björklund är inte förvånad.

– Det här är siffror som är helt och håller väntade. Min bedömning är att den här trenden kommer att fortsätta under ett antal år framåt, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP), som skyller siffrorna på en vag och undermålig utbildningspolitik som Sverige enligt honom haft under 40 år.

– Jag har i 15 år påpekat det här och nu försöker vi lägga om skolpolitiken.

Hans viktigaste åtgärder:

– Vi ska ha betyg tidigare i skolan och tidigare nationella prov och mer studiedisciplin. Jag vill också ha speciallärare tillbaka på lågstadiet. Det är viktigt att stödinsatser sätts in tidigt.

Oroas du inte över detta ytterligare tapp i statistiken?

– Återigen, resultatet var väntat. De här siffrorna har sjunkit sedan 90-talets början. Visst är det oerhört trist men nu gäller det att vända utvecklingen, svarar Björklund.

Jan Björklund pekar också på att lärarna blivit tuffare i sin betygssättning och talar om tidigare "glädjebetygsättning". Han hävdar att skolor tidigare godkänt elever i för hög omfattning.

Fyra fall av snatteri eller stöld i Trelleborgsbutiker anmäldes till polisen i torsdags.

I två av fallen har brotten upptäckts med hjälp av butikernas övervakningskameror. I tisdags tog en kvinna en flaska vodka på Systembolaget. Hon kom undan men fångades på film. Även på Ica Maxi filmades en person som i torsdags eftermiddag stal elektronik i butiken.

Några timmar senare, i samma butik försökte en kvinna i 45-årsåldern ta ett par stövlar. Hon upptäcktes och greps.

En ledig butiksanställd lyckades stoppa två män i 50-årsåldern som i torsdags försökte springa ut från ÖB med kundvagn fylld av obetalda varor värda drygt 1800 kronor. Männen, som är kända av polisen sedan tidigare, greps på platsen.

Förväntningarna på förbundskapten Erik Hamrén är höga inför kvällens EM-kvalpremiär mot Ungern på Råsunda.

Matchen är Hamréns tävlingsdebut och han vill nog inget hellre än att den slutar med seger och tre poäng. Hans viktigaste och kanske svåraste uppgift inför premiärmatchen blir att ta ut startelvan.

– Jag funderar på några olika alternativ. Det beror lite på Elmanders skada och några andra positioner, sade han på en pressträff i går.

Utöver Elmander är frågan om det blir Emir Bajrami eller Christian Wilhelmsson som kantspelare. Sebastian Larsson eller Mikael Lustig som högerback. Och Kim Källström eller Pontus Wernbloom som defensiv mittfältare.

Hamrén släpper startelvan redan vid lunch, efter matchgenomgången med spelarna, för att slippa alla spekulationer om läckor i och runt landslaget.

Hamréns nya spelsystem har hyllats unisont av landslagsspelarna, och för knappt en månad sedan fungerade spelsystemet utmärkt när Skottland besegrades med 3–0 i en träningsmatch. Men Ungerns färske förbundskapten vet vilken typ av fotboll som blågult spelar:

– Vi har noterat att Sverige har en ny spelstil. Hur vi ska spela får ni se under matchen, säger Sandor Egervári hemlighetsfullt.

Klockan 12 presenterade Erik Hamrén sin startelva för landslagstruppen, en uppställning som är identisk med den som startade mot Skottland.

Förbundskapten Erik Hamrén har släppt sin första startelva i kvalet till fotbolls-EM i Polen och Ukraina 2012 – och den innehåller en skräll då Pontus Wernbloom startar på mittfältet i stället för Kim Källström.

Johan Elmander är med från start ikväll på Råsunda.

Så här startar Sverige mot Ungern i kväll enligt modellen 4–2–3–1:

Andreas Iskasson, PSV Eindhoven – Mikael Lustig, Rosenborg, Olof Mellberg, Olympiakos, Daniel Majstorovic, Celtic, Behrang Safari, Basel – Anders Svensson, Elfsborg, Pontus Wernbloom, AZ Alkmaar – Johan Elmander, Bolton, Ola Toivonen, PSV Eindhoven, Emir Bajrami, Twente – Zlatan Ibrahimovic, Milan.

Polisen har fått ett signalement på en man som setts i området i samband med de tre inbrotten i och runt Anderslöv tidigare i veckan.

Samtidigt menar polisen att det rent tekniskt kan bli svårt att knyta någon till brottsplatserna.

– På ett av inbrotten vet vi att man använde handskar eftersom vi sett tydliga handskspår. Då kan man tänka sig att det varit så vid de andra inbrotten också, säger förundersökningsledare Ann-Christine Sjöbeck.

Boende har också gjort en iakttagelse av en okänd kvinna som befunnit sig i närheten av ett av husen vid tidpunkten för inbrotten.

Polisen lägger ner utredningen om sexuellt ofredande som inleddes efter att en privatperson lämnat in 47 VHS-band med smygfilmade flickor.

– Vi kan inte binda en gärningsman till det och filmerna är heller inte av den karaktär att det kan klassas som ofredande, säger förundersökningsledare Ann-Christine Sjöbeck.

Hon menar att det är uppenbart att flickorna på filmen är smygfilmade, men att det inte går att identifiera någon av dem. Det är bland annat filmat på stranden, på stan, på gymnastiklektioner utomhus samt på en toalett. Polisen kommer nu att förstöra banden.

De som kan straffas är Banverket, SJ och andra tågbolag.

Det kan bli kraftiga böter eller straffavgifter om tågtrafiken fungerar dåligt och inte håller tidtabellen, föreslår regeringen.

Ansvaret måste bli tydligare, säger infrastrukturminister Åsa Torstensson till Sveriges Radios Ekot:

– Människor måste kunna lita på att tåget går som det ska.

Tydliga regler för tågoperatörerna ska visa vem som bär ansvaret. Ingen ska kunna skylla ifrån sig.