Boel Marie tar cykeln när hon behöver växla ner

Skillinge ,
Du känner säkert igen Boel Marie Larsson från hennes skådespelarinsatser i Wallanderfilmerna, på Skillinge teater, genom Thales teater eller från tv-serien Halvvägs till himlen. Men vad du kanske inte visste är att hon, uppflugen på en mountainbike, susar fram på skogsstigar på fritiden.
Foto: Hannah Andersson
Du känner säkert igen Boel Marie Larsson från hennes skådespelarinsatser i Wallanderfilmerna, på Skillinge teater, genom Thales teater eller från tv-serien Halvvägs till himlen. Men vad du kanske inte visste är att hon, uppflugen på en mountainbike, susar fram på skogsstigar på fritiden.

För att lugna nerverna inför premiären av Don Quixote på Skillinge teater förra sommaren tog Sancho Panza cykeln dit. ÖM har träffat skådespelare Boel Marie Larsson, som cyklar för att må bra, för vår reportageserie Min ventil.

Självklart kommer Boel Marie Larsson cyklande till intervjun. Vi har stämt träff i Skillinge och hon kommer susande längs strandstigen på en heldämpad mountainbike klädd i sportiga cykelkläder i svart, vitt och rött.

– Allt började 2004 när jag jobbade på kulturpedagogiska enheten, berättar Boel. Året innan hade jag och min man flyttat från Tomelilla till Hammenhög. När min arbetsplats på KPE flyttades från Simrishamn till Gärsnäs kändes det skitlöjligt att ta bilen den korta sträckan mellan byarna.

Så Boel började cykla till jobbet.

– Efter ungefär ett år fick KPE lokaler i Simrishamn igen och jag tänkte ”äh, jag kan väl cykla dit också”. Min man Mårten, som en gång i tiden var med i juniorlandslaget i triathlon och har cyklat mycket racer envisades med att jag skulle köpa mig en ordentlig cykel. Jag hade dittills trampat fram med min gamla damcykel men gjorde slag i saken och köpte en hybrid med 28 växlar och oj vad mycket enklare det gick med den!

Med sin nya cykel upptäckte Boel även tjusningen med stigcykling.

– Jag har cyklat de nya MTB-banorna i Smedstorp några gånger. Jag är varken snabb eller särskilt tekniskt duktig, men njuter av upplevelsen.

Boel Marie Larsson började cykla till jobbet 2004. Idag är cyklingen en viktig ventil i vardagen för henne.
Foto: Hannah Andersson
Boel Marie Larsson började cykla till jobbet 2004. Idag är cyklingen en viktig ventil i vardagen för henne.

Cyklingen har blivit en värdefull ventil för Boel.

– Att komma ut i friska luften och rulla fram genom landskapet är ett fantastiskt bra sätt att rensa tankarna. Jag har ofta olika uppdrag som innebär mycket skrivande och ibland behöver jag komma bort från skrivbordet, eller en mörk replokal utan fönster, för att finna kreativiteten på nytt. Jag har hittat många lösningar, på problem som jag kört fast vid, på cykeln.

Förra sommaren spelade Boel Sancho Panza i Skillinge teaters uppsättning av Don Quixote.

– När det var dags för premiär gick jag där hemma och blev nervös. Det är en nervositet som brukar släppa när jag kliver upp på scenen, men den är nog så jobbig, så jag tänkte ”varför tar jag inte cykeln till teatern”.

Sagt och gjort, Boel hoppade på cykeln, trampade den dryga milen till Skillinge teater och upptäckte till sin glädje att alla oroskänslor försvunnit längs vägen.

– Så jag fortsatte med den vanan hela sommaren. Visst fick jag kliva upp lite tidigare på morgnarna för att hinna cykla men jag var redo för uppgiften på ett helt annat sätt.

Det enda som stoppar Boel från att ta sig fram med cykel är åska och vinterväglag.

– Jag blev fast i ett åskoväder en gång med blixtar som slog ner bara en kort bit från där jag sökt skydd under en bit tak och det är inget jag vill vara med om igen. En annan gång började det falla tung blötsnö när jag var ute. Dessutom la batterilampan på cykeln av. Det blev ett tufft projekt att ta sig hem!

Boel utbildade sig till biomedicinsk analytiker redan i unga år efter påtryckningar från sina föräldrar, som tyckte att hon borde ha en alternativ karriär till skådespeleriet.

– Jag jobbar fortfarande timmar på klinisk fysiologisk och nuklearmedicinsk avdelning i Lund. Det har också blivit en typ av ventil, att göra något helt annat ibland, och där om någonstans är medvetenheten om hur viktigt det är med rörelse för att må bra, stor.

Till Lund cyklar Boel dock inte.

– Nej, det är lite för långt, säger hon och skrattar. Men jag cyklar till Gärsnäs och byter till buss där!