Breven är viktiga historieberättare

Insidan Artikeln publicerades
En av samlingarna som Lena studerat är brev skrivna av Hedvig Herrlin född 1905. 3 bilder
Foto:Hannah Andersson
En av samlingarna som Lena studerat är brev skrivna av Hedvig Herrlin född 1905.

Den 15 februari är det premiär för årets fastlagsbulleföredrag på Österlens museum i Simrishamn. Föredragen är årligen återkommande och alltid välbesökta. Det första föredraget ger museichef Lena Alebo själv och det utgår från brevsamlingarna hon studerat i arbetet med boken Simrishamn 900 år. I samband med föredraget söker Lena även privata brevsamlingar och dagböcker för det fortsatta arbetet med boken.

Även om det är lågsäsong för turismen på Österlen så kan museet glädjas åt ett ökat antal besökare. Entrén till Österlens museum är nämligen fri för alla under 2018. Museichef Lena Alebo berättar att hon redan sett en ökning av besöksantalet.

– Vi har haft minst fyra gånger fler besökare under januari i år jämfört med samma månad i fjor. Det är jätteroligt och vi hoppas att det håller i sig.

Välbesökta brukar även fastlagsbulleföredragen, som drar igång i februari, vara. Lena Alebo, som vid sidan av arbetet som museichef arbetar med en bok om Simrishamns historia, kommer själv att hålla det första föredraget och berätta om innehållet i de brevsamlingar hon studerat i arbetet med boken.

– Brev är en fantastisk källa till information som du inte kan få någon annanstans, säger Lena. Brev avslöjar människors känslor och ger oss en uppfattning om vad som var viktigt för brevskrivarna i deras vardag. Och det är precis det som är tanken med min bok om Simrishamn, att den ska ta avstamp i de små vardagshändelserna och vara skriven ur den lilla människans perspektiv.

Glimtar från vardagslivet

Problemet är bara att brevsamlingar är svåra att få tag på. Lena har i dagsläget tillgång till tre.

– En av dem är en samling brev som Hedvig Herrlin född 1905, och som bodde här på Björkegrenska gården, har skrivit. Bland annat till sin tvillingsyster Sigrid och till sin väninna, konstnärinnan Tora Vega Holmström. Varför Hedvigs brev hamnat här i Simrishamn igen vet jag inte med säkerhet, men det är inte ovanligt att breven lämnades tillbaka till brevskrivaren när mottagaren gick bort.

En annan brevsamling som Lena har tillgång till, och kommer att berätta om under föredraget, tillhör hennes egen familj. Det är brev som Maria Klemedsdotter skrev vid sitt köksbord i huset på Stora Rådmansgatan och skickade till sin son Gustav Ehrnfrid Alebo som rest iväg på studieresa till Berlin och London på 1920-talet.

– I sina brev beskriver Maria vardagslivet i Simrishamn på ett väldigt poetiskt och fint sätt, berättar Lena. Den mest omfattande brevsamlingen jag har är annars breven som August Sjögren, rektor för stadens pedagogi på 1870-talet, skrev till sin blivande hustru som vid tillfället befann sig i Mellansverige. I sina brev beskriver August bland annat hur fattigt det var här i Simrishamn. Om hur han inte kunde låta skolbarnen gå i kyrkan på söndagarna eftersom de saknade ytterkläder och om barn som dog. Men även om livets glädjeämnen, hur nöjeslivet såg ut på den tiden med teaterbesök och dans på rådhuset.

Söker brevsamlingar

Lena hade gärna velat få tillgång till fler brevsamlingar i sitt arbete med boken.

– Är det någon som har brev, eller dagböcker, liggande där hemma som de kan tänka sig att låna ut till mig så tar jag tacksamt emot dem. Det jag är intresserad av är beskrivningar om hur det var att leva i Simrishamn från slutet av 1800-talet och ända fram till 60-70-talet, och det behöver inte vara stora samlingar.

Nästa torsdag ges som sagt möjligheten att höra Lena berätta om de brev, dagböcker och anteckningar hon studerat hittills. Klockan 14 på museet i Simrishamn. Efter föredraget väntar dessutom kaffe och fastlagsbulle. Intresserade åhörare måste föranmäla sig till museet.

Text och bild: Hannah Andersson

Fakta

Fastlagsbulleföredrag

Brev, dagböcker och anteckningar från Simrishamn

Torsdag 15 februari kl 14-15.30

I samband med att Lena Alebo arbetar med utgivningen av boken Simrishamn 900 år har hon kommit över några för henne okända dagböcker och brevsamlingar som hon berättar om.

Gåtfulla Skåne

Torsdag 22 februari kl 14-15.30

Caroline Alesmark och Polgara Järnefelt har gett sig ut på jakt efter bortglömda platser i Skåne som bär på berättelser om kulter, folktro, kärlek, krig och mystik. Med utgångspunkt i sin bok ”Gåtfulla Skåne” delar de med sig av vad de hittat och hur åhörarna hittar dit.

Arkeologi på Stenbergska tomten

Torsdag 1 mars kl 14-15.30

Med anledning av utgrävningarna av den Stenbergska tomten i Simrishamn kommer Claes B Pettersson från Sydsvensk arkeologi på besök och berättar om vad förundersökningen under 2017 gav som resultat och hur man ska gå vidare.

Häxinventering på Österlen

Torsdag 8 mars kl 14-15.30

Maria Heijbel och Lena Alebo har tillsammans företagit en häxinventering av Österlens alla häxor och gjort upp en geografisk och social spridningskarta. Var fanns de, vad gjorde de och vilka olika grupperingar kan man hitta. De har också funderat över häxornas livssituation, utsatthet, den roll de spelade och om det finns paralleller att dra till idag. Och detta på Internationella kvinnodagen!

Föredragen ges i samarbete med Föreningen för fornminnes-och hembygdsvård i sydöstra Skåne. Efter föredraget serveras kaffe med hembakta fastlagsbullar. Entré inklusive kaffe och fastlagsbulle. Föranmälan till museet. Begränsat antal platser.