Fula ord tar plats på nätet

Insidan Artikeln publicerades
Även de inte så rumsrena orden har en plats i vår vokabulär, kultur och historia. Att lyfta fram denna del av vårt språk har blivit Ystadsbon Bengt G Dagrins livsverk. Efter många tryckta upplagor av hans ordbok med så kallade fula ord finns det numera också en nätversion. 2 bilder
Foto:Johan Bentzel
Även de inte så rumsrena orden har en plats i vår vokabulär, kultur och historia. Att lyfta fram denna del av vårt språk har blivit Ystadsbon Bengt G Dagrins livsverk. Efter många tryckta upplagor av hans ordbok med så kallade fula ord finns det numera också en nätversion.

När Bengt G Dagrins första ordbok med fula ord kom ut i mitten av 80-talet innehöll den drygt 2 000 ord. Den nyligen lanserade nätversionen innehåller tio gånger fler.

Det är tydligt att uppfinningsrikedomen av icke rumsrena ord är stor. Intresset likaså. En pocketutgåva av Ystadsbon Bengt G Dagrins ”Fula Ordboken” gavs ut i 50 000 exemplar.

– Det finns intressenter överallt. Framför allt tycker jag att det är roligt att det är så många unga personer som är intresserade. Alla som är en liten aning vidsynta har en möjlighet att lära sig mer. Och de andra, de som inte vill diskutera sådana här saker alls, är ju egentligen ännu mer intressanta att nå, säger han.

Över 30 år har gått sedan den första upplagan kom ut. De då 2 500 orden har i upplaga efter upplaga blivit allt fler. Den senaste boken, utgiven 2013, omfattade över 18 000 ord. När ”Fula Ordboken” flyttade ut på nätet den första april i år hade ytterligare omkring 2 000 ord tillkommit.

Nätversionen, fulaordboken.se, kommer framöver att vara den huvudsakliga plattformen för Bengt G Dagrins insatser.

Som självlärd språkforskare utanför den akademiska världen drivs han främst av den egna nyfikenheten och ett slags folkbildningsideal, en vilja att visa fram även de sidor av vårt språk och vår kultur som man av olika skäl har valt att dölja.

Ordboken radar inte bara upp orden och förklarar vad de betyder, utan innehåller också i många fall långa uppsatser om ordens förmodade ursprung och användningsområden genom seklerna.

Många av orden har tusenåriga anor och har värderats olika i olika tidsåldrar. Ändå har denna del av vår språkhistoria systematiskt lämnats utanför nästan alla ordböcker fram tills att Bengt G Dagrin tog tag i saken.

– Ingen språklärd har velat ta tag i det här, utan det har sopats under mattan. Ofta har orden avfärdats som slang. Men det finns inte ett slangord som har överlevt i mer än tusen år.

Bengt G Dagrins eget intresse för fula ord vaknade tidigt under barndomen, när vuxenvärlden inte ville förklara varför ”kissa” var ett fint ord men ”pissa” ett fult.

Eftersom det bara skilde en bokstav mellan orden var hans första slutsats att det var i själva bokstäverna som värderingen låg. Men han fick snart göra en ny analys, när det visade sig att den fina bokstaven ”k” faktiskt fanns i dubbel upplaga i ett av de absolut fulaste orden, endast särskilda av en hård vokal.

I vuxen ålder fascinerades han av det klotter som fyllde väggarna i Stockholms tunnelbana och ville lära sig mer om ordens ursprung. Men det fanns ju inga böcker som berättade om sådant, så han fick börja forska själv.

När den första boken kom ut i mitten på 80-talet fick Bengt G Dagrin ta emot många nattliga, hotfulla samtal från upprörda personer, som då själva vräkte ur sig så många invektiv att de bidrog till att fylla på kommande upplagor.

I dag är hans insats mer accepterad och han har till och med bjudits in som föreläsare i ”fina” sammanhang. Många tidigare fula ord har också fått en ny status och används oftare, inte minst av de yngre generationerna. Det är positivt, tycker Bengt G Dagrin.

– Men det är inte bra när man överanvänder sådana här ord. För mig är ett vårdat språk inte att utesluta vissa ord, utan att variera sitt ordförråd. Det är också viktigt att tänka på vem man pratar med.