Spår av 2000 år gammal ölbryggning i Vitemölla

Vitemölla Artikeln publicerades
Arkeolog Lars Jönsson med en bit järnslagg som tillsammans med andra fynd talar för att det funnits ett större hantverks- och verkstadsområde väster om väg 9 vid Vitemölla. Fynd av brända sädeskorn, hasselnötsskal och en malsten gör det sannolikt att det förekommit brödbak och öltillverkning.
Arkeolog Lars Jönsson med en bit järnslagg som tillsammans med andra fynd talar för att det funnits ett större hantverks- och verkstadsområde väster om väg 9 vid Vitemölla. Fynd av brända sädeskorn, hasselnötsskal och en malsten gör det sannolikt att det förekommit brödbak och öltillverkning.

6000 år gamla pilspetsar från stenåldern och 2000 år gammal öltillverkning. Det blev några av resultaten efter arkeolog Lars Jönssons utgrävning vid den hittills okända Vitemöllaboplatsen.

Det var i samband med utbyggnaden av cykelbanorna norrut från Kivik som utgrävningarna ovanför Vitemölla fortsatte med slutundersökning hösten 2018.

Ungefär mittemot bussgaraget påträffades de mest intressanta fynden. På söndagens arkeologidag redovisar Lars Jönsson resultaten vid ett föredrag på Äppelgården. På Kiviks Museum finns dessutom en utställning över utgrävningsresultaten.

– Vitemöllaboplatsen är helt okänd sen tidigare och vi har hittat en hel del, säger arkeolog Lars Jönsson vid bordet där han har radat upp de katalogiserade fynden.

Tidsepoken är daterad till 300-400 år före den stora och mer väldokumenterade järnåldersbyn Maletofta vid Havängs sommarby, vilket gör upptäckten än mer spännande.

Det mest spektakulära – även för en medeltidsarkeolog som Jönsson – är de pilspetsar som har konstaterats vara närmare 6000 år gamla. Det är så kallade tvärpilar i flinta som ser ut som små yxeggar. Avsedda att få ett större genomslag i djurkroppen känns de förvånansvärt vassa såhär sextusen år senare.

– De är gjorda av Limhamnsflinta från flintagruvorna i Södra Sallerup, säger Lars Jönsson. De hittades i ett stolphål till en hydda och har troligen gömts där.

Hans kunskaper om de västra regionerna av Skåne kommer väl till pass sedan han började rikta in sig mot Österlen runt 2012, det går att jämföra slutsatser genom att se västerut.

– Men det har verkligen varit en annan kultur här, mer inriktad mot Baltikum och med ogenomträngliga skogar norrut.

Det andra spektakulära ur fynden rör en hantverksplats på ungefär samma ställe som dateras till äldre järnålder, de 400 åren före och efter vår tideräknings början. Man fann 24 härdar, 19 gropar, fyra ugnar, två kokgropar, 82 stolphål och tre aktivitetslager.

– Här har vi bekräftat matlagning och eventuell järnframställning, vilket bara det är sensationellt. Till och med ett bronsgjuteri i en smedja eftersom vi fann en bit av en degel. Liksom delar av en ugnskappa och mycket keramik från äldre järnåldern.

Dessutom har Lars Jönsson och hans team funnit förkolnade rester av sädeskorn och hasselnötsskal och en malsten.

– Vi tror att man tillverkade öl här för 2000 år sedan.

Lars Jönsson skulle gärna fortsätta med pensel och spade väster om den nya cykelbanan.

– Troligtvis är vi i utkanten av ett större hantverks- och verkstadsområde med långhus- och grophusbebyggelse som breder ut sig över platån. Cykelbanan berör endast en liten del av det området.

Några av fynden som visas på Kiviks Museum på Arkeologidagen 25 augusti. Notera de 6000 år gamla tvärpilarna till vänster. Nederst i mitten ett bryne och järnslaggen, ovanför olika delar av bränd keramik.
Några av fynden som visas på Kiviks Museum på Arkeologidagen 25 augusti. Notera de 6000 år gamla tvärpilarna till vänster. Nederst i mitten ett bryne och järnslaggen, ovanför olika delar av bränd keramik.