GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Dags att bekämpa jättelokan

Med den första vårvärmen väcks allt som växer till liv. Simrishamns kommuns parkingenjör, Pia Petersson, vill slå ett slag för att det börjar bli dags att bekämpa invasiva arter som exempelvis jättelokan.
Publicerad 3 maj 2018
Pia Petersson, parkingenjör i Simrishamns kommun, vill tipsa om att det är en bra tid att bekämpa jättelokan nu på våren innan den hunnit växa till sig.
Pia Petersson, parkingenjör i Simrishamns kommun, vill tipsa om att det är en bra tid att bekämpa jättelokan nu på våren innan den hunnit växa till sig.

– Markägaren bär ansvaret att bekämpa invasiva arter och är det arrenderad mark så är det arrendators ansvar, poängterar Pia Petersson, parkingenjör i Simrishamns kommun. Ett ansvar som kommer att skärpas med regeringens lagförslag som har målet att sätta igång ett systematiskt och kraftfullt arbete mot invasiva främmande arter i Sverige.

Jättelokan växer sig snabbt hög.

– Det är viktigt att man börjar bekämpa jättelokan redan tidigt på våren för att ha en chans att få bukt med den, säger Pia.

Hon tipsar om att gräva av roten med en spade, under lokans tillväxtpunkt.

– Alternativet är att hugga med exempelvis lie upprepade gånger för att trötta ut lokorna. Då gäller det förstås att slå lokorna innan de hinner gå upp i frö. Sista utvägen är att ta till bekämpningsmedel, men då gäller det att du ser efter så du inte är i närheten av vatten eller vattenskyddsområden, säger Pia och visar bort mot bäcken som rinner genom Skillinge ner mot havet, längs vilken det växer mycket jättelokor.

– Pestskråp är en annan invasiv art som breder ut sig och skuggar ut allt annat som växer på samma plats, men den är inte lika besvärlig som jättelokan. Får du saften från en jätteloka på huden och vistas i solen kan det uppstå en form av brännskada, så det gäller att vara försiktig i hanteringen av den och skulle man råka få saft på sig så ska man så fort som möjligt skölja med vatten, avslutar Pia.

Text och bild: Hannah Andersson

Fakta

Invasiva arter

Främmande arter är arter, underarter av djur, växter, svampar, eller mikroorganismer som under historisk tid inte har förekommit naturligt i Sverige, utan som genom någon form av mänsklig hjälp, avsiktligt eller oavsiktligt, har flyttats till ett område utanför organismens naturliga utbredningsområde. Många främmande arter har varit till stor nytta för människor. Stora problem kan dock uppstå när främmande arter sprider sig i miljön och orsakar problem för inhemska växter och djur, ekosystem och även för människors hälsa och för samhället. Främmande arter som hotar den biologiska mångfalden kallas för ”invasiva främmande arter”. Källa: Naturvårdsverket

Jättelokan är en flerårig ört med en 10 cm tjock stjälk som kan bli upp till 3 meter hög. Bladen kan bli upp till en meter breda och de vita blomflockarna blommar från juli till augusti. Källa: Länsstyrelsen Skåne. På bilden syns även pestskråp.
Jättelokan är en flerårig ört med en 10 cm tjock stjälk som kan bli upp till 3 meter hög. Bladen kan bli upp till en meter breda och de vita blomflockarna blommar från juli till augusti. Källa: Länsstyrelsen Skåne. På bilden syns även pestskråp.
Jättelokan är en flerårig ört med en 10 cm tjock stjälk som kan bli upp till 3 meter hög. Bladen kan bli upp till en meter breda och de vita blomflockarna blommar från juli till augusti. Källa: Länsstyrelsen Skåne. På bilden syns även pestskråp.
Jättelokan är en flerårig ört med en 10 cm tjock stjälk som kan bli upp till 3 meter hög. Bladen kan bli upp till en meter breda och de vita blomflockarna blommar från juli till augusti. Källa: Länsstyrelsen Skåne. På bilden syns även pestskråp.
Hannah AnderssonSkicka e-post
Så här jobbar Österlenmagasinet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.