Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Rekordsommar för biodlare

Rekordsommar och klimathot. Det finns både glädjeämnen och farhågor att diskutera med landets biodlare. Österlenmagasinet har hälsat på hos Bo Herou i Onslunda, som har haft biodling i över 30 år och hela tiden sett ett ökat intresse för honungen.
Intresset för Bo Herous honung växer hela tiden. Han säljer burkarna från hemmet, det vill säga Häradsdomaregården i Onslunda.
Intresset för Bo Herous honung växer hela tiden. Han säljer burkarna från hemmet, det vill säga Häradsdomaregården i Onslunda.
Foto: Johan Bentzel

En bit ner i trädgården bakom bostadshuset i Onslunda står Bo Herous 30 bikupor, omgivna av dignande vinbärs- och krusbärsbuskar. Han tar några bär i munnen och ser sig omkring, medan bina surrar in och ut ur sina bon.

– Känslan när man går ut här på våren, när snön är borta, och räknar hur många samhällen som är ute och flyger är något alldeles speciellt.

De riktigt unga bina hovrar i klungor strax utanför kupornas mynningar för att, med Bo Herous ord, ”ställa in gps:en” och lära sig var hemma ligger någonstans.

Han lyfter upp en röd plastlåda från marken, fylld med lecakulor och vatten. Här kan bina sätta sig och dricka. Lådan rymmer ungefär tio liter och under sommarens hetaste period gick det åt en låda om dagen.

Fram till i mitten av juli var det ett rejält tryck i bigårdarna. De flesta biodlare har i år fått rekordskördar av honung, trots att torkan till slut tog ut sin rätt.

Bo Herou gjorde sin sista slungning något tidigare än vanligt, men överträffade ändå fjolårets säsong med råge. Totalt blev det över ett halvt ton honung. Tacksamt, eftersom det är ett stort sug efter honungen, som säljs direkt från hemmet och inte via några återförsäljare.

– Det är min fru som är försäljningschef, jag är bara dräng, säger Bo Herou med ett leende innan han fortsätter:

– Men vi märker att vi får fler och fler kunder varje år. Jag tror att det beror på den rådande back to basics-trenden, att man vill leva mer naturligt och tänker allt mer på vad man äter. Det är därför som jag kontinuerligt har utökat biodlingen, men nu får det räcka med de kupor som jag har.

Ett bi på uppdrag på väg hem till kupan. Trots alla katastrofscenarier tror Bo Herou att bina har framtiden för sig.
Ett bi på uppdrag på väg hem till kupan. Trots alla katastrofscenarier tror Bo Herou att bina har framtiden för sig.
Foto: Johan Bentzel

Hur står det då egentligen till med binas framtid? Bidöden är ju ett katastrofscenario som ofta målas upp. Det brukar sägas att om bina dör ut, försvinner växterna på tre år och därmed också allt annat levande.

Efter den här sommaren ligger det framför allt nära tills hands att tala om klimathotet och vad det kan leda till. Bo Herou är väl medveten om detta. Samtidigt tror han inte på de värsta undergångsteorierna. Dystopier har funnits i alla tider. Därmed inte sagt att hoten inte ska tas på allvar.

Sedan ett par decennier tillbaka har kvalstret varroa, som lever på honungsbinas blodvätska, etablerat sig i nästan hela Sverige. Parasiten i sig dödar inte sin värd, men den bidrar till ett nedsatt immunförsvar, som gör biet mer mottagligt för dödliga virussjukdomar.

Med ett varmare klimat finns det risk för att andra parasiter gör sitt intåg i landet, exempelvis den lilla kupskalbaggen, som för närvarande finns nere i södra Italien men som lätt skulle kunna följa med en transport hit, eftersom den gömmer sig i fördjupningar i trä.

– Man tror inte att den kan överleva vintrarna här i Sverige, men med de rådande väderförändringarna kan den kanske få fäste även här, säger Bo Herou.

Ändå ser han inte klimatförändringarna, parasiterna och virusen som de största hoten mot bina. Värst för både de odlade och kanske framför allt de vilda bina är de jättelika monokulturerna och bruket av sprutmedel på våra åkrar, menar han.

Men Jorden har en sällsam förmåga att läka sig själv, så Bo Herou ser positivt på framtiden.

– Bina kommer att klara sig, säger han med stor övertygelse i rösten.

5 bilder
Bina sätter sig på lecakulorna i vattnet i den röda plastlådan och kan därmed dricka. Under den varma sommaren gick det åt en låda om dagen, det vill säga omkring tio liter varje dag.
Bo Herou började med biodling 1982, då han bodde vid Stenshuvud. Det var ett sätt att få bra pollinering av den egna fruktodlingen. Bortsett från ett kort uppehåll på 90-talet har han sedan dess fortsatt med och utökat sin biodling, som i dag finns i Onslunda.
Med ett par års mellanrum byter Bo Herou ut drottningarna i sina kupor för att få in nya, starkare gener, som ger ännu mer honung. I denna lilla gula tillsättningsbur finns en av de kommande nya drottningarna (hon har en röd prick på ryggen), omgiven av ett antal arbetsbin, vars uppgift är att mata henne.
Vildbina, som det finns omkring 200 arter av i Sverige, är egentligen ännu viktigare för växtriket – och därmed allt levande på Jorden – än de odlade bina. Därför har Bo Herou också satt upp ett antal bihotell för vildbin på sin tomt.
De unga bina hovrar utanför kupan för att lära sig var hemma är, så att de ska kunna hitta tillbaka när de väl ger sig ut på uppdrag i närområdet.
Bina sätter sig på lecakulorna i vattnet i den röda plastlådan och kan därmed dricka. Under den varma sommaren gick det åt en låda om dagen, det vill säga omkring tio liter varje dag.
Bo Herou började med biodling 1982, då han bodde vid Stenshuvud. Det var ett sätt att få bra pollinering av den egna fruktodlingen. Bortsett från ett kort uppehåll på 90-talet har han sedan dess fortsatt med och utökat sin biodling, som i dag finns i Onslunda.