Förra våren flyttade Felish, eller Felicia Soumah som hon egentligen heter, tillbaka till Österlen efter flera år utomlands och bosatte sig i Hammenhög. Sedan i maj hyr hon in sig på Sontag, ett så kallat kreativt workspace i det forna kommunhuset på torget.

Här skapar hon sin musik. Ofta på kvällstid, men ibland även när övriga hyresgäster är där.

– Jag tycker om att få ett utbyte med andra människor, som håller på med kreativa projekt.

Felish växte upp på Österlen men har sedan hon kom in på Los Angeles College of Music för snart åtta år sedan bott i både USA och Spanien. Utbildningstiden använde hon till att förkovra sig i sång och låtskrivande.

– Jag lärde mig jättemycket och fick redskapen för hur man bygger en låt. Då kickade det i gång på riktigt. Jag har alltid älskat poesi och lyssnade mycket på lyrik när jag var yngre. Men att skriva själv och förstå att det är något som jag är bra på kom som en uppenbarelse när jag pluggade.

Under tiden i USA ingick Felish i det flitigt gigande bandet Feli and the LemonShakers med medlemmar från många länder, däribland Spanien, och det var så hon efter några år hamnade i Madrid.

– Valet stod mellan Sverige eller Spanien och jag kände mig inte klar att komma hem än. Jag ville fortfarande uppleva andra städer och musiklivet ute i Europa, och då fanns möjligheten.

Strax före jul släppte Felish sitt första soloalbum, ep:n Lylid, vars titelspår redan har över 8 000 lyssningar på Spotify. De första låtidéerna kom för ett och ett halvt år sedan, men själva ep:n skapades under en intensiv sexmånadersperiod.

Lika mycket som hon älskar att stå på scen uppskattar hon att få sitta i sina egna tankar och skapa. Till viss del har hon saknat bandkemin, att forma något i nära samarbete med andra, men medger att det mest av allt har varit en frihet att få rå sig själv.

– Att vara tvungen att ta alla besluten har utvecklat mig som person, både i känslan att jag kan tillräckligt för att göra det här på egen hand och i viljan att göra det utan att ständigt ha andra att bolla idéer med. Nu när jag har släppt ep:n känns det som en lättnad. Jag är också stolt över vad jag har gjort.

Dessutom har Felish inte varit helt ensam, utan har släppt in andra i processen, bland annat för att spela vissa instrument och mixa låtarna.

– På så vis har jag ändå skapat ett slags samarbete, som har varit viktigt för projektet. Det kan lätt bli lite flummigt om det bara är en åsikt som genomsyrar allting. I slutändan är det jag som bestämmer, men ep:n har klanger och färger som även andra har spelat in.

För närvarande är Felish en så kallad oberoende artist, som sköter allt från utgivning till marknadsföring på egen hand.

Men diskussioner pågår med olika skivbolag i hopp om att snart få avlastning med allt det där som inte är direkt kopplat till den kreativa processen.

– Det är jättekul när man är klar med ett projekt som man har hållit på med länge och där man själv har bestämt varje del. Men det tar ju inte slut när ep:n är klar. Då är det ju dags för allt det där andra. Så jag hoppas hitta rätt bolag att jobba med.