Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Grekisk dans fick nytt liv på gammal dansbana

Grekisk dans för tanter har varit en livaktig verksamhet på Österlen i många år. Corona har förändrat förutsättningarna, men med nya snillrika hjälpmedel håller ett litet järngäng liv i föreningen och fortsätter träffas.
Ingrid Brink tar täten i coronaanpassad grekisk gruppdans på Lorenzlunds dansbana i Baskemölla, följd av Eva Månsson, Gudrun Andersson, Britt-Marie Hallén och Karin Olve. En stund senare ansluter även Lena Tjörnhammar.
Ingrid Brink tar täten i coronaanpassad grekisk gruppdans på Lorenzlunds dansbana i Baskemölla, följd av Eva Månsson, Gudrun Andersson, Britt-Marie Hallén och Karin Olve. En stund senare ansluter även Lena Tjörnhammar.
Foto: Johan Bentzel

Ingrid Brink var som ung starkt engagerad i motståndsrörelsen mot den grekiska militärjuntan och blev i samband med det också väldigt intresserad av grekisk kultur, framför allt dansen. Under många år var hon också bosatt i Grekland och var på plats när juntan föll 1974.

Sedan 15 år tillbaka bor hon i Skillinge och startade 2007 uppskattade kurser i grekisk dans. Ett par hundra kvinnor har genom åren deltagit i kurserna.

2015 startade den mest engagerade kärntruppen en förening, Grekisk dans för tanter, och träffas vanligtvis varje vecka för att fortsätta förkovra sig i den grekiska dansens konst. De brukar också uppträda i olika sammanhang.

Gruppen lägger sig vinn om att lära sig genuina danser på ett riktigt sätt.

– I dagsläget kan vi 165 danser. I varje område i Grekland dansar man endast sina danser och kan kanske bara tre eller fyra stycken. Man kan inte fler, om man inte håller på med en sådan här grej. Grekiska Riksförbundet sade någon gång att vi var den bästa grekiska dansgruppen i Sverige. Det är inget dåligt beröm, säger Ingrid Brink.

Coronapandemin satte i våras brutalt stopp för den ordinarie verksamheten. Många i dansgruppen tillhör genom sin ålder den så kallade riskgruppen. Men tre av medlemmarna, inklusive Ingrid Brink, fortsatte att träffas och dansa på medlemmen Karin Olves veranda i Baskemölla.

Nyligen upptäckte de Lorenzlunds dansbana intill byns idrottsplats och frågade om de fick hålla till där i stället, vilket de fick ett jakande svar på. Nu brukar fler medlemmar ansluta vid träffarna, som är en gång i veckan, under förutsättning att vädret tillåter.

– Att få liv i en sådan här dansbana är fantastiskt. Vi får vara här hur mycket vi vill, säger Ingrid Brink.

Alla vågar fortfarande inte komma på grund av den pågående pandemin, men när Österlenmagasinet hälsar på är sex av tolv medlemmar på plats. Alla är lyckliga över att vara i gång lite mer på riktigt igen.

För att hålla coronaanpassat avstånd vid gruppdanserna har de kommit på en snillrik uppfinning: de håller i drygt meterlånga bambukäppar i stället för i varandra.

För samtliga medlemmar är dansen ett mycket viktigt inslag i livet. Dels för att hålla konditionen uppe och dels för den sociala samvarons skull.

Eva Månsson har varit med sedan starten och har i princip inte missat ett enda tillfälle.

– För min del började det redan vid min första resa till Grekland på 70-talet. Då förälskade jag mig direkt i både musiken och hela atmosfären. Sedan dröjde det ända till 2007, när kurserna drog igång. Jag fick vänta över 30 år på att börja dansa. Men det var det verkligen värt!