Sedan den 1 oktober är Mattias Andersson ny kyrkoherde i Kivik. Han kommer senast från Veberöds församling och håller som bäst på att lära känna sin nya församling i Kivik.

– Mycket arbete är förstås likartat, men varje församling har en kultur som det tar ett tag att lära känna, och det arbetet tar förstås lite längre tid på grund av pandemin, konstaterar Mattias.

Mattias bor i byn Esarp utanför Staffanstorp. Hur kommer det sig att du hamnat i Kivik?

– En viktig orsak är att jag trivs på landsbygden och gillar den mindre församlingen. Dessutom har min frus föräldrar ett fritidshus i Gyllebo som vi haft förmånen att ta över.

Kiviks församling har trots pandemin fortsatt att fira gudstjänst, med max åtta deltagare, och sänder alla högmässor live på webben.

– Men mitt arbete består just nu framförallt i att försöka vara tillgänglig, och att hålla kontakt med de som sitter ensamma. Eftersom jag är ny på min tjänst och inte kunnat se församlingens ordinarie sammanhang har jag inte hunnit lära känna alla än, men där har jag fantastiska medarbetare som hjälper mig.

Just nu består arbetet på pastorsexpeditionen även i att planera vårens och sommarens program.

– Osäkerheten inför framtiden gör det självklart svårt att planera men vi siktar på att kunna öppna upp och skulle vi behöva ställa in får det förstås bli så. Jag tror att det finns en stor längtan efter att göra saker tillsammans och att det är viktigt att vi står beredda att möta det behovet!

Vad ser du mest fram emot med din nya tjänst?

– Mötena! Att få möta människor i deras församlingsvardag är det roligaste med jobbet.

Vägen Mattias vandrat mot målet att bli präst har varit allt annan än rak.

Med konfirmationen väcktes hans tro på Gud.

– Jag började i kyrkans ungdomsgrupp, upptäckte att jag hade en fallenhet för bibeltolkning och när jag gick ut gymnasiet visste jag att det var präst jag ville bli.

Mattias började läsa till präst 1995 men tog examen först 2011. Livet kom emellan och i perioder pausade han för att arbeta med annat.

– Jag har jobbat som lärare, väktare, oljevakt och på larmcentral. Yrken som gett mig erfarenheter jag idag sätter stort värde på!

Tio år efter examen tycker Mattias fortfarande att det är lika spännande att gå till jobbet.

– Visst innebär det utmaningar. Medan det för 60-70 år sedan var närmast självklart att ha en tro, är tron på Gud idag inte längre lika självklar. Det innebär nya förutsättningar som vi måste anpassa oss efter. En annan uppgift vi har framför oss är att bli bättre på att belysa det viktiga arbete som Svenska kyrkan gör, för den enskilda människan och för samhället.