GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Resa bland spåren från Österlens flydda tider

Vad är en badstrand mot tidsresa? Följ med på en historisk utflykt i Österlens förfäders spår, där mycket känns igen från vår tid: maktkamper, byggboomar och modenycker.
Publicerad 22 juli 2021
Dopfunten i Löderups kyrka sägs vara gjord av den anonyme Magister Majestatis Domini. Utvändigt kan man passa på att notera att kyrkan har två torn. Utöver det ordinarie kyrktornet finns en separat kastal, som Görhan Hellström tror användes till att samla in tiondet, det vill säga böndernas skatt till kyrkan. I dag finns kyrkklockorna i kastalen.
Dopfunten i Löderups kyrka sägs vara gjord av den anonyme Magister Majestatis Domini. Utvändigt kan man passa på att notera att kyrkan har två torn. Utöver det ordinarie kyrktornet finns en separat kastal, som Görhan Hellström tror användes till att samla in tiondet, det vill säga böndernas skatt till kyrkan. I dag finns kyrkklockorna i kastalen.
Foto: Johan Bentzel

Görhan Hellström kastar en blick på Havängsdösen, den 5000 år gamla stenkammargraven i Haväng, och sveper sedan med blicken ut mot den vida horisonten. Här uppe på höjden går det att känna en fläkt av både havet och historien.

Vår resa börjar inte här. Den slutar här inte heller. Men det är en bra start på berättelsen. Havängsdösen är det äldsta fornminnet vi passerar och allt annat vi besöker är framtid jämfört med denna plats.

– Det finns ett citat som lyder ungefär så här: ”Vad som slår en är det skönhetssinne som människor i gamla tider hade. Alla de fina fornlämningarna är alltid belagda på de vackraste platserna”, säger Görhan Hellström.

I fyra böcker har han skildrat de gångna tiderna på Österlen ur olika perspektiv. I denna första del av vår resa tar han oss framför allt till några utvalda kyrkor. Kristendomen kom till Skåne på tidigt 1000-tal och många av de kyrkor som finns kvar i dag byggdes på 1100- och 1200-talen, då över 300 stenkyrkor kom på plats i Skåne.

– Tala om byggboom! Stenbrotten var i full gång och det byggdes överallt. Det måste ha varit chockartat och stort. Människorna hade ju aldrig sett ett stenhus förut, säger Görhan Hellström.

För att kristna skåningarna skrevs dopet in i lagen. Det var en förutsättning för att bli medborgare och för att kunna ärva. Tänk på det, när du betraktar den vackert ornamenterade dopfunten i Löderups kyrka. Notera också att en av figurerna gör den trefingrade, grekisk ortodoxa välsignelsegesten i en i övrigt romersk-katolsk kyrka, som ju kyrkan var på 1100-talet.

Kyrkorna hade länge en dubbel funktion: religiösa byggnader men också försvarsanläggningar. Skottgluggarna i Löderups kyrktorn ger en tydlig vink om dess egentliga funktion. De små, högt placerade ursprungliga fönstren på långskeppet visar också att kyrkan var en plats att gömma sig i vid anfall. Förr var även kyrkomuren betydligt högre. Ena ytterväggen på församlingshemmet utgörs av den gamla muren.

I Ravlunda är kyrkan byggd på en höjd med god överblick över nejden. Vissångaren Olle Adolphson och författaren Fritiof Nilsson Piraten må vila i frid här, men forna tiders besökare hade inte alltid goda avsikter. På en återfunnen inskription på kyrkoväggen berättas det om svenskarnas grymma härjningar i närområdet 1612.

Härifrån styrdes Albo härad, konstaterar Görhan Hellström på sin väg uppför den konstgjorda kullen.
Härifrån styrdes Albo härad, konstaterar Görhan Hellström på sin väg uppför den konstgjorda kullen.
Foto: Johan Bentzel

Den konstgjorda kullen i backen precis nedanför kyrkan är också en kvarleva av en medeltida maktdemonstration. Där hade kungens fogde sin borg, som centrum för det så kallade kungalevet.

– Härifrån styrdes hela Albo härad. I kyrkans vapenhus finns fasta stenbänkar. Där tror man att fogden höll räfst- och rättarting med trilskande bönder, säger Görhan Hellström.

Hannas kyrkas i princip fönsterlösa norrgavel vittnar också om kyrkornas dubbla funktion. Norr ansågs traditionellt som den farliga och dåliga sidan. Männen gick därför in från den trygga södersidan, medan kvinnor och barn förpassades till norrsidan. Intressant nog ligger vapenhuset i Hannas inte vid männens ingång, utan i norr.

– Man kan fundera på varför. Var damerna i Hannas beväpnade, krigiska amasoner? säger Görhan Hellström och drar lätt på munnen.

Hannas kyrka är också intressant för att den ser likadan ut nu som för 500 år sedan. Inget har lagts till eller dragits ifrån i själva arkitekturen, vilket annars är det normala. Här är ett gammalt stilideal fortfarande dominerande: trappstegsgavlarna.

– Stilbildande i början av 1500-talet var riddarnas borgar längs med Rhen och Rhône, som hade krenelerade murar på toppen. Där utgjorde de ett skydd. Här fyller de ingen som helst funktion, säger Görhan Hellström, som avfärdar den andra teorin, att gavlarna symboliserar Jesus och hans lärljungar.

Hannas kyrka med sina trappstegsgavlar har varit exteriört oförändrad sedan 1500-talet. Den fönsterlösa norrgaveln vittnar om synen på norr som den farliga sidan.
Hannas kyrka med sina trappstegsgavlar har varit exteriört oförändrad sedan 1500-talet. Den fönsterlösa norrgaveln vittnar om synen på norr som den farliga sidan.
Foto: Johan Bentzel

På Östra Herrestads kyrka finns en annan arkitektoniskt intressant detalj, signerad Carl Stenmäster. Här visar han utöver en känsla för estetik upp ett byggtekniskt kunnande.

De rundade repstavarna av sandsten intill grunden är dekorativa men också placerade på ett sätt som hjälper till med avrinningen vid regn. Det har under 900 år räddat den porösa sandstenen från att vittra sönder.

Kyrkan är troligen byggd på en plats som hade rituell betydelse redan under hednisk tid. Ytterligare ett trick som kristendomens härförare hade i rockärmen. Bland gravstenarna på kyrkogården står faktiskt en runsten, rest till minne av en välbördig ”thegn”, ett slags överbefälhavare.

– Här kring Östra Herrestad har det bott rika och dominanta släkter i århundraden, kanske i årtusenden. Det har varit en maktsfär, säger Görhan Hellström.

Runstenen vid Östra Herrestads kyrka är en av endast 13 i världen som nämner en så kallad ”thegn”. Av övriga tolv finns åtta i Danmark och resten på Österlen med omnejd.
Runstenen vid Östra Herrestads kyrka är en av endast 13 i världen som nämner en så kallad ”thegn”. Av övriga tolv finns åtta i Danmark och resten på Österlen med omnejd.
Foto: Johan Bentzel

På en åker i närheten, på vägen mot Gärsnäs, finns den 52 meter långa och 14 meter breda skeppssättningen Stenhed.

Det finns cirka 3 000 skeppssättningar i Danmark, Sverige och Tyskland, men bara 23 som klassas som monumentala. Fyra av dessa finns på Österlen och en av dem är Stenhed, som ändå är synnerligen förbisedd, enligt Görhan Hellström.

– Varje år besöks Ales stenar av närmare 800 000 turister, men hit kommer det kanske 14 personer.

Fakta

Historiska utflyktstips

• Löderups kyrka: Brett försvarstorn med skottgluggar och igenmurad ingång från söder. Originaldörr bevarad. Hög mur som nu är församlingshemmets yttervägg. Dopfunt av Magister Majestatis Domini. Har ett andra, fristående torn (kastal).

• Hannas kyrka: Exteriört orörd sedan 1500-talet. Saknar fönster mot norr och har spår av en sydportal i söder. Många trappstegsgavlar.

• Östra Herrestads kyrka: Sydportal med Carl Stenmästers tydliga sigill. Snillrik repstavssockel. Runsten som omnämner en thegn.

• Ravlunda kyrka: Inskription med ett vittnesmål om svenskarnas obarmhärtiga härjningar i östra Skåne 1612. Här vilar både vissångaren Olle Adolphson och författaren Fritiof Nilsson Piraten.

• Kungalevet, Ravlunda: Här bodde kungens fogde högt på en kulle.

• Stenhed, skeppssättning: En av 23 monumentala skeppssättningar.

• Havängsdösen: En över 5 000 år gammal stenkammargrav.

• Läs gärna mer i Görhan Hellströms böcker.

Johan BentzelSkicka e-post
Så här jobbar osterlenmagasinet med journalistik Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.