GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Kampen mot gruvorna går vidare för VetoNu

För några år sedan blossade gruvfrågan upp stort, när gruvplaner på Österlen aviserades. Även om den mediala uppmärksamheten har avtagit sedan dess är motståndet alltjämt kompakt.
Publicerad 29 juli 2021
VetoNu håller på i samma takt som alltid. Det går inte en dag utan att något behöver göras, berättar ordföranden Anita Ullmann, som tillsammans med den övriga styrelsen lägger ner oändligt många ideella timmar på att uppmärksamma gruvfrågan i ett försök att sätta stopp för all framtida gruvdrift på Österlen.
VetoNu håller på i samma takt som alltid. Det går inte en dag utan att något behöver göras, berättar ordföranden Anita Ullmann, som tillsammans med den övriga styrelsen lägger ner oändligt många ideella timmar på att uppmärksamma gruvfrågan i ett försök att sätta stopp för all framtida gruvdrift på Österlen.
Foto: Johan Bentzel

Gruvplanerna på Österlen föll sannerligen inte i god jord hos lokalbefolkningen. Överallt i landskapet lyser motståndsorganisationen VetoNu:s skyltar som gula varningsmärken: Våga inte komma hit och gräva sönder vår jord.

– Om du förstör jordbruksmarken är den borta för alltid. Den går inte att återskapa, säger ordföranden Anita Ullmann.

Sedan flera år tillbaka har hon jobbat hårt för att stoppa gruvdriften på Österlen. Det går inte en dag utan att hon ägnar tid åt frågan. Nyligen översatte hon och den övriga styrelsen en 18 sidor lång engelsk rapport till svenska.

– Jag skulle inte kunna se mig i spegeln om jag kapitulerade.

När Province Resources (tidigare Scandivanadium) i våras meddelade att verksamheten i Sverige avbryts och att bolaget ska säljas, kunde det tolkas som ett steg i rätt riktning.

Men Anita Ullmann tar inte ut någon seger i förskott. Hennes inställning är snarare som Winston Churchills i mitten av Andra världskriget: Det här är inte slutet. Det är inte ens början till slutet. Men, kanske, är det slutet på början.

– Faran är inte över. Med tanke på hur stor efterfrågan har blivit på sällsynta jordartsmetaller står väl redan nästa aktör och knackar på dörren för att lämna in en ansökan om undersökningstillstånd.

Anita Ullmann tycker att debatten har blivit hårdare från båda håll. Miljörörelsen blir starkare och mer enad. Samtidigt ökar industrin och branschorganisationerna trycket.

– Skillnaden är bara att vi jobbar ideellt, medan de sistnämnda kan sätta upp sina affischer på busshållplatserna i storstäderna.

Ändå upplever Anita Ullmann att VetoNu tas på allvar och ses som en seriös part. Organisationen har varit med i allt från Studio Ett till Agenda och Uppdrag Granskning.

– Man vänder sig till oss, trots att vi bara är en lokal skånsk aktör. Sedan har vi också fördelen att Österlen är ett varumärke. Det gör att folk kan relatera till oss. I Jämtland, där de också letar efter vanadin, får de inte alls lika mycket uppmärksamhet.

Den österlenska jorden innehåller många attraktiva ämnen, men med dagens teknik går det inte att utvinna mer än ett åt gången. Övriga går till spillo. Dessutom blir åkermarken ödelagd. Därför kan gruvdrift inte tillåtas, menar Anita Ullmann.
Den österlenska jorden innehåller många attraktiva ämnen, men med dagens teknik går det inte att utvinna mer än ett åt gången. Övriga går till spillo. Dessutom blir åkermarken ödelagd. Därför kan gruvdrift inte tillåtas, menar Anita Ullmann.
Foto: Johan Bentzel

Vid årsskiftet avslutades en statlig utredning om alunskiffer. VetoNu har tyckt till och har likt de flesta andra remissinstanser kritiserat att utredningen varken når fram till resultatet att utvinning ska förbjudas eller att berörda kommuner ska få möjlighet att lägga in sitt veto mot sådana planer.

– Sista ordet är inte sagt. Remissvaren får analyseras. Sedan får vi se vad som händer. Dessutom har en ny utredning om tillståndsprocesserna i minerallagen dragits i gång. Där ska vi också försöka komma med inspel.

Anita Ullmann är ganska skeptisk till att de svenska politikerna kommer att fatta de beslut som krävs. I stället sätter hon sitt hopp till EU. Frågan är aktuell i många länder. Kanske inför EU nya lagar som tvingar Sverige att göra detsamma.

I ett internationellt upprop har över 180 organisationer och forskare från 36 länder gått samman för att sätta stopp för fortsatt rovdrift på planetens resurser. Uppropet innehåller också nio konkreta förslag för en mer rättvis och hållbar framtid. Lokalsamhällets rätt att säga nej är en. Utökad satsning på återanvändning och återvinning en annan.

Jordens resurser räcker inte till, oavsett hur mycket vanadin som plockas ur de österlenska jordarna, framhåller Anita Ullman.

– Vi måste fundera på om vi verkligen måste köpa nya prylar varje år.

Johan BentzelSkicka e-post
Så här jobbar osterlenmagasinet med journalistik Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.