GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Österlenhistoria gav idéer till romansvit om mirakel

Örjan Olssons romansvit om miraklet Hester har en verklig förebild i Ester Jönsdotter och ambitionen är att lyfta fram Skånes 1700-tal. När del ett nu blir e-bok har han besökt Österlen för att återbesöka en del av de miljöer som har inspirerat till romanen.
Publicerad 22 juli 2021
En gammal notis med ett hemskt innehåll gjorde ett djupt intryck på Örjan Olsson och arbetades in i hans romansvit. Den handlade om en kvinna i Brösarpstrakten som på 1700-talet dömdes till döden efter att ha blivit gravid efter en våldtäkt och därefter i ren panik dödat sitt barn. Här tar Örjan Olsson en bild på det gamla tingshuset till sina sociala medier.
En gammal notis med ett hemskt innehåll gjorde ett djupt intryck på Örjan Olsson och arbetades in i hans romansvit. Den handlade om en kvinna i Brösarpstrakten som på 1700-talet dömdes till döden efter att ha blivit gravid efter en våldtäkt och därefter i ren panik dödat sitt barn. Här tar Örjan Olsson en bild på det gamla tingshuset till sina sociala medier.
Foto: Johan Bentzel

För tre år sedan romandebuterade Örjan Olsson på Fri Press Förlag med inte bara en utan två böcker, då det manus som han hade författat under ganska många år var så omfattande att det fick delas upp i två delar: ”Systrarna” och ”Stenhuggarna”. Likt Stieg Larsson och hans Millennieserie fick böckerna även den gemensamma titeln ”Marias Mirakulösa Döttrar”.

Örjan Olsson är öppen med att böckerna är inspirerade av en verklig persons liv och öde: Ester Jönsdotter, som kom att bli ett så kallat mirakel i början av 1700-talet.

Men för att vara fri i sitt berättande har han i romanerna gett henne det snarlika namnet Hester. Så har han gjort även med många i hennes närhet.

– Att försöka hitta närliggande namn är en liten lek jag har. Då behöver inte eventuella släktingar bli upprörda.

I början av juli i år kom den första delen ut som e-bok, vilket krävde ett ganska omfattande förarbete. Örjan Olsson tog nämligen tillfället i akt att noggrant gå igenom romanen från pärm till pärm och skriva om en del passager.

– Men till 98 procent tyckte jag att boken fortfarande höll. Jag stärkte min självkänsla genom att läsa mig själv seriöst, säger han och skrattar till.

Till vardags jobbar Örjan Olsson som lärare. Bakom sig har han också en 20 år lång yrkesbana som journalist på Skånska Dagbladet, då han framför allt bevakade Ystad och Österlen. En stor del av böckerna utspelar sig också i dessa trakter.

Det är därför som Österlenmagasinet på dagen för e-bokspremiären sammanstrålar med Örjan Olsson i Brösarp, där han vandrar runt med mobilkameran i högsta hugg.

Det blir besök på både kyrkogården och gästgiveriet, två platser som har betydelse för händelseutvecklingen i romanerna, i gästgiveriets fall främst för att byns gamla tingshus ligger på gården.

– Det finns inte så mycket skrivet om Ester Jönsdotter. Så jag försöker hitta andra saker som har hänt och som ligger nära verkligheten och arbeta in dessa i berättelsen. Det som händer här i Brösarpstrakten är väldigt spännande. Det har även många läsare tyckt.

Örjan Olsson filmar sig själv, när han går på kyrkogården i Brösarp. Resultatet hamnar i sociala medier, där han vill väcka intresse för både sina romaner och det skånska 1700-talet i allmänhet.
Örjan Olsson filmar sig själv, när han går på kyrkogården i Brösarp. Resultatet hamnar i sociala medier, där han vill väcka intresse för både sina romaner och det skånska 1700-talet i allmänhet.
Foto: Johan Bentzel

Sociala medier är viktiga för Örjan Olsson. För att nå ut ur bruset räcker det inte med att låta böckerna tala för sig själva. Han publicerar filmer, texter och bilder som knyter an till både den skånska historien och romanerna.

Före pandemin kombinerade han bokuppläsningar med musikframträdanden, ofta utstyrd i 1700-talskläder.

– Mina böcker ska ha ett mervärde. Det finns mycket mer information på min hemsida och jag svarar gärna på frågor från läsare. Mitt 1700-tal är ett koncept. Jag vill sätta den tidens Skåne på kartan.

Vid ett tillfälle hann Örjan Olsson även ha ett gemensamt event med Therese Möller, som forskar om Ester Jönsdotter. Han stod för fiktionen och hon för det som verkligen hände. Förhoppningsvis kan de så småningom återuppta sitt samarbete igen.

Del tre i bokserien är också på gång. Örjan Olsson har satt jul i år som en personlig deadline för när manuset ska vara färdigt.

– Jag har haft många svackor i skrivandet och har ifrågasatt om jag verkligen har något att tillföra världen. Men nu är jag mer övertygad än någonsin om att det är detta som min själ och mitt hjärta går i gång på.

Johan BentzelSkicka e-post
Så här jobbar osterlenmagasinet med journalistik Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.